Jönköping som marknadsplats och så småningom som stad är känd sedan länge. Den medeltida staden var belägen väster om Hamnkanalen, mellan denna och nuvarande Juneleden. Utmed kanalen låg sedan 1283 ett kloster, vilket byggdes om till fästning och försvarsanläggning med början på 1500-talet. Fienden på denna tid var Danmark och danskarna kom alltid hit via Nissastigen, som då kom in mot staden i nuvarande Dunkehallabacken. För att kunna försvara staden och kunna använda fästningens artilleri var man tvungen att riva staden framför vallarna, annars kunde fienden gömma sig bakom husen och möjligheten till att skjuta med kanonerna var begränsad. Detta faktum uppstod 1567 och 1612 då staden brändes ner av dess invånare. Redan 1609 hade Karl IX gjort ett förslag att flytta staden till Sanden, den obebyggda sandrevel som fanns mellan Storsjön (Vättern) och Lillsjön (Munksjön). Karl IX:s son Gustav II Adolf, som 17 år gammal hade fått ärva kronan vid faderns död 1611, bestämde att Jönköping skulle återuppbyggas, vilket redan hans far föreslagit, på den östra sidan av kanalen och dessutom vill han att den i fortsättningen skall heta Adolfsborg. Borgarna protesterade och namnbytet lyckades de stoppa, men flytten blev av.
Den stad som kom att växa fram bestod av hus utmed den gamla landsvägen österut, en parallellgata till denna och ett torg. För att borgarna skulle ha tillgång till Vättern och vatten byggdes ett antal gränder, så kallade vattugränder. Dessutom, eftersom det förhärskande stadsbyggandet i Europa präglades av holländare, försågs staden med en kanal. Bortsett från att kanalen är igenlagd har vi i stort sett idag, 400 år senare, samma stadsplan på Öster: två parallella gator och ett torg – Östra Storgatan, Smedjegatan och Hovrättstorget.
I samband med att stadsdelen Öster 2020 fyllde 400 år uppmärksammade vi dess historia och sammanställde fotografier och annat bildmaterial, ordnat efter gator och gatunummer. Bilderna kommer huvudsakligen från Jönköpings läns museum, Jönköpings Stadsarkiv och Jönköpings läns folkrörelsearkiv. De längre texterna är i huvudsak skrivna av Lennart Lindberg, Jönköpings hembygdsförening Gudmundsgillet, och bildtexterna av personalen på Jönköpings läns folkrörelsearkiv.
Jubileumsåret är nu över, men eftersom vi fått så stort gensvar och uppskattning för sammanställningen, kommer sidan att få finnas kvar och utökas. I sinom tid följer kanske även en liknande sammanställning för stadsdelen Väster.
Länkar till bildsidorna:
Kanalgatan – norra sidan (ojämna nummer)
Kanalgatan – södra sidan (jämna nummer)
Lillgatan
Norra Strandgatan
Odengatan – norra sidan (ojämna nummer)
Slottsgatan – norra sidan (ojämna nummer)
Slottsgatan – södra sidan (jämna nummer)
Smedjegatan – norra sidan (ojämna nummer)
Smedjegatan – södra sidan (jämna nummer)
Östra Storgatan – norra sidan (ojämna nummer)
Östra Storgatan – södra sidan (jämna nummer)
OBS: De angivna kvartersbeteckningarna är inte alltid de aktuella, utan utgår ibland från kommunens kartor från 1980-talet.
Pressklipp inför 300-årsjubileet
Tack!
Många privatpersoner har hjälpt oss med detta arbete, bl a:
Lennart Lindberg
Göran Nell
Gunnar Roos
Gunvor och Margareta Bunnfors
Tack till er och alla andra som bidragit med bilder och uppgifter!
Lars Östvall
med personal på Jönköpings läns folkrörelsearkiv