Månadens dokument

Månadens dokument kommer i fortsättningen publiceras på den nya hemsidan www.arkivjonkopingslan.se

Maj 2023 – Dockskåpet från Västra förskolan

När jag var fyra år fick jag ett jättestort paket i julklapp som innehöll ett dockskåp! Jag hade mycket glädje av detta under många år. Vi är många, både barn och även vuxna, som fascinerats av dockskåpens värld; att få bygga, inreda, möblera och leka i en miniatyrvärld.

Hösten 2021 fick Jönköpings läns folkrörelsearkiv möjlighet att ta emot ett dockskåp som gåva från Västra förskolan i Jönköping. Huset består av två våningar med tre rum och kök, inrett med möbler och små detaljer i blandade stilar. Framsidan har två dörrar med glasfönster och en liten balkong i mitten.

Suzanne Berger framför dockskåpet från Västra Förskolan. Foto: Lars Östvall.

Det finns inga uppgifter om när huset byggdes eller vem som har byggt det. Men dockskåpet har enligt nuvarande personal på Västra förskolan funnits där under ett antal år och har säkert varit till glädje för många förskolebarn. Troligtvis är det barn som varit delaktiga i att bygga och inreda det grönmålade huset.

Ester Holgersson som under 1950-talet var förskollärare och föreståndare vid Västra barnträdgården (senare Västra förskolan) har berättat: ”Träslöjd var de flesta barn roade av och de fick själva bestämma vad de skulle snickra. Det blev ofta båtar, bilar eller hus. Enkla saker för de små och mer avancerat för de större”.

Västra förskolan har sitt ursprung i den Västra skyddsskolan som tillkom 1875 på initiativ från damer i Jönköpings borgarklass. I bevarade anteckningar och utdrag ur protokoll står det att läsa ”Socialt ansvarskännande kvinnor har samlats för att diskutera vad som kunde göras för de små barnen i Västra stadsdelen”. En kommitté tillsattes och föreningen fick namnet ”Fruntimmersföreningen på Förstaden i Jönköping” och den kallades även för ”Västra fruntimmersföreningen”. För en summa av 2 kronor om året gick det att bli medlem i fruntimmersföreningen.

Första åren höll Västra skyddsskolan till i hyrda lokaler, men 1896 byggdes ett eget hus till skolan på Brunnsgatan 30. Barnen som gick på skolan skulle vara från fattiga hem men i ett protokoll från 1894 står det också att ”Barnen skola ej vara här endast för mat och vård utan för uppfostran och lärdom”.

1910 började Dora Lönnegren som 12-åring att arbeta som barnflicka på Västra skyddsskolan. Hon har berättat ”Barnen kom vid 9-tiden. Lång väg hemifrån; Dunkehalla, Bymarken, Mariebo och så från tändsticksfabrikerna. De fick äta så mycket bröd som de ville, och vid 12-tiden blev det ärter, soppa och välling. Endast vid helger blev det risgrynsgröt. De sjöng och lekte, massor med leksaker som var skänkta och en härlig plan med gungor och sandlådor”.

På 1930-talet förändrades verksamheten på både Östra och Västra skyddsskolorna till en barnträdgårdsverksamhet för barn som gick både heltid och deltid. Från och med 1975 kom all verksamhet för barn i förskoleåldern att benämnas förskola och Västra barnträdgården blev Västra förskolan.

Vykort, Västra Barnträdgården. Inlån från Västra Förskolan leverans 2021/113.

Har du egna minnen från Västra förskolan eller känner igen det grönmålade dockskåpet så kontakta gärna oss på Folkrörelsearkivet: info@jlfa.se

/ Suzanne Berger, arkivassistent

April 2023 – Gnosjö Skytteförening

Tyvärr finns inga fotografier i arkivet tillhörande Gnosjö Skytteförening, men det finns andra intressanta dokument.

I föreningens matrikelbok 1900 – 1940 är 39 namn uppskrivna för första året. I kolumnen för yrkestitel har de nio översta namnen fått sin ruta ifylld. Här finner vi en pastor, en kronolänsman, en kantor, en ”ingeniör”, en schaktmästare, två industriarbetare, en ”jernvägsarbetare” och en industriidkare. Därefter tycks noggrannheten klingat av något, för att återuppstå mot slutet av matrikeln; på rad 31 finns en disponent, på rad 33 en fabrikör och på den avslutande raden en materialbokhållare.

Matrikel 1900, första uppslaget.

Matrikel 1900, andra uppslaget.

Av matrikeln framgår också att den yngsta och äldsta medlemmen är 15 respektive 48 år. Under 1901 har föreningen vuxit till 65 medlemmar för att dala något under nästkommande år. Krigsutbrottet 1914 och året därpå har ingen stor inverkan på medlemsantalet, utan det ligger på 44 för 1914 och 49 för 1915. Dock är det en markant ökning året efter Andra världskrigets utbrott – men mer om detta längre ner.

Eftersom protokollen saknas har jag inte funnit ett exakt datum för föreningens bildande, men det verkar troligt att det sker någon gång mellan januari och april 1900. Det finns inga äldre handlingar i arkivet än matrikeln och flera andra dokument är från samma år eller åren strax därpå. Det finns till exempel en lånereversal på sex gevär från Carlsborgs gevärsförråd som är daterad 7 maj 1900. Föreningens första stadgar saknar visserligen datering, men i en resolution från Skytteförbundens ”Öfverstyrelse” den 2 juni 1904, fastställes det av föreningen insända förslaget på stadgar.   

Reversal för lån av gevär, 1900.

Resolutionen rörande föreningens stadgar, 1904.

Ett annat dokument värt att lyfta i sammanhanget är den skrivelse till ordföranden i Gnosjö skytteförening som expedierats av Jönköpings läns skytteförening signerad av en Wiedenhielm den 20 april i Nässjö. I skrivelsen redogör Wiedenhielm att Kunglig Majestät tilldelat föreningen 502 kronor, varav 402 kronor till skjutbanans ordnande och planering och 100 kronor till en materialbod. I dagens penningvärde (2023) motsvarar detta runt 34 000 kronor.

Beslut om pengar från Kunglig Majestät, 1902.

Skrivelse från Landsfiskalen i Gislaveds distrikt, 1941.

Det hade varit intressant att ta del av protokollen. Särskilt protokollen kring tiden för bildandet och kring Första och Andra världskriget. Genom ett utskick från Landsfiskalskontoret i Gislaved den 28 oktober 1941 framgår det tydligt att det är orostider i landet, något som även förstärks av den brant stegrande medlemsökningen 1940. 1939 har föreningen 59 medlemmar. 1940 har antalet mer än fördubblats, till närmare bestämt 143 medlemmar. Av uppenbara skäl blev det för många angeläget att lära sig hantera gevär. Efter 1940 finns tyvärr inga fler matriklar, men genom en styrelseberättelse från 1963 går det se att den goda medlemsutvecklingen trots krigsslutet hållit i sig.

De avslutande orden i skrivelsen från Landfiskalskontoret 1941 är trots det allvarliga läget en ganska lustig formulering:  ”…såvitt möjligt omöjliggöres.”

/ Richard Fransson, arkivarie

Styrelseberättelse, 1963

Mars 2023 – Sävsjö Frivilliga Befälsutbildningsförening (FBU)

Sävsjö Frivilliga Befälsutbildningsförening, (FBU) bildades den 26 mars 1929, på initiativ av dåvarande löjtnant, sedermera överstelöjtnant, Thorsten Fogelberg. Han samlade de som visat intresse för landstormsrörelsen, och fram till 30-årsjubileumet 1959 hette föreningen också Sävsjö Landstormsförening. Landstormsrörelsen var ett uttryck för folkets vilja till ett starkare försvar, och ur den växte många frivilligorganisationer upp runtom i Sverige. Målet var, såsom uttryckt i Sävsjö FBU:s stadgar från 1943, att organisera och utbilda frivilliga värnpliktiga befäl och befäl vid hemvärnet, att samverka med försvarsmyndigheterna och andra frivilligorganisationer, samt att ge förberedande militärutbildning till unga män som ännu inte nått värnpliktsålder (vilka man kallade för landstormspojkar).

Föreningens förste ordförande. Bilden är hämtad ur publikationen ”Porträttgalleri från Småland” från 1932 som finns utlagd på Projekt Runeberg
Det första protokollet från 1929.

De första åren fick föreningen mycket stöd från Sävsjö lottakår, som bidrog ekonomiskt och även ordnade mat vid de olika övningarna. Enligt den första verksamhetsberättelsen hade föreningen inte kunnat existera utan lottakårens stora engagemang. Även omgivande gårdar var givmilda i upplåtande av mark till övningar.  

Thorsten Fogelberg satt som ordförande i föreningen fram till 1940, då han flyttade från Sävsjö.

Att föreningen fick en mycket god start med ett 30-tal medlemmar tillskrivs Fogelberg, ”som med sin outtömliga energi värvade medlemmar och anordnade övningar till medlemmarnas fromma”. Hans ”skickliga och kamratliga sätt att ta hand om medlemmarna både utom och inom föreningslivet” gjorde honom mycket omtyckt, och när Fogelberg avled 1952 sörjdes han trots att han inte deltagit i föreningen på 12 år.

Foto från föreningens 30-årsjubileum.
Medlemmar från Sävsjö FBU beundrar gåvan från Sävsjö Lottakår.

Emellertid var tillväxten i början långsam. Förklaringen sades vara en allmän försvarsovilja efter första världskriget, då förhoppningarna var en avrustning snarare än en skärpning. 1929 hölls den första övningen, vilken ägde rum i Hultaby slottsruin tillsammans med Östra härads landstormsförening. Därefter övades det veckovis. Efterföljande år anordnades också flertalet större övningar och många medlemmar deltog i sommarlägerkurser och tävlingar i olika orter runtom i Sverige. Fram till 1940 hölls årligen en särskilt stor övning tillsammans med föreningar från olika härader inom Jönköpings och Kronobergs län. Det spända läget på grund av andra världskriget satte emellertid paus för övningar och kurser, även om det till en början innebar att dessa bedrevs med ökad energi. Detta för att instruktörerna behövdes inom försvaret och inte kunde undvaras. Sävsjö FBU ställde ”14 officerare, ett antal underofficerare och underbefäl” till försvarets förfogande.

Foto från föreningens 50-årsjubileum.
Pressklipp (28/4-1979, okänd tidning) från föreningens 50-årsjubileum.

Arkivet efter Sävsjö FBU finns på Jönköpings läns Folkrörelsearkiv för den som vill veta mer!

/ Sebastian Karlberg, arkivarie

Februari 2023 – KFUM

Idrottssällskap, segelsällskap, sångkörer, musikkårer, storband, diskussionsklubbar, Onsdagsklubbar, Bibliotek, gossavdelningar, pojkarbetskommittéer, scoutkårer, sommarhem, basarkommittéer, sommarhem och byggnadsfonder – detta är bara några av många olika verksamheter som KFUK (Kristliga Föreningen för Unga Kvinnor) och KFUM (Kristliga Föreningen för Unga Män) ägnat och delvis fortfarande ägnar sig åt. Rörelserna kom från England till Sverige under mitten av 1880-talet. KFUK 1895 och KFUM 1897.

1966 gick de samman och bildade den gemensamma riksorganisationen KFUK-KFUM:s Riksförbund. Sedan dess har rörelsen i Sverige arbetat med unga människor utifrån värderingar som grundlades redan av de engelska ursprungliga motsvarigheterna YWCA och YMCA kring mitten av 1800-talet. Dock har verksamhetsformerna förändrats med tiden, efter unga människors aktuella behov.

2011 beslutades att rörelsen kort och gott skulle kallas KFUM – med betydelsen Kristliga Föreningen av Unga Människor.

Verksamheten tycks kontinuerligt få nya grenar på sitt organisationsträd. Idag är till exempel skateboard en ny verksamhetsform inom KFUM. Utöver idrotten, är musik och annan kultur centrala delar av KFUM:s verksamhet som engagerar många ungdomar idag.

På Folkrörelsearkivet finns över 100 olika arkiv som sorterar in under KFUM-rörelsen.

Bilderna nedan tillhör KFUM Jönköping och har nyligen blivit skannade. Tyvärr finns det inte så mycket information om bilderna, annat än att de är tagna kring 1920-30-talet . Bilderna har skannats från glasnegativ, glasdia, negativ och vanliga fotografier – med varierande bildkvalitet, varför många av dem har redigerats innan de lagts ut här.

/ Richard Fransson, arkivarie

För den som är nyfiken på mer om KFUM:s historia rekommenderas följande länkar:

https://kfum.se/om-kfum/var-historia/

https://sv.wikipedia.org/wiki/KFUK-KFUM

Januari 2023 – Pelé och VM 1958 (Folke Nilssons filmer)

Pelé, av många betraktad som den bästa fotbollsspelaren genom tiderna, gick bort den 29 december 2022. Hans fullständiga namn var Edson Arantes do Nascimento och han föddes den 23 oktober 1940 i Três Corações i Brasilien.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pel%C3%A9

Att tro att det skulle kunna finnas något om Pelé på Jönköpings läns folkrörelsearkiv är kanske långsökt, men det visar sig att det faktiskt finns några filmsnuttar från när Brasilien mötte Sovjetunionen på Ullevi den 15 juni i samband med fotbolls-VM 1958.

Bakom filmkameran satt Folke Nilsson från Jönköping och bredvid honom satt hans son, Jan – som alltså 55 år senare skulle komma att lämna denna film och ett tjugotal andra till Folkrörelsearkivet.

Vid genomgången av de filmer arkivet låtit digitalisera förklarade Jan för mig att anledningen till att VM-filmen har så korta och ryckiga scener beror på att det egentligen inte var tillåtet att filma inne på stadion. Folke hade försökt ”smygfilma” genom att hastigt slänga upp kameran en kort stund för att lika hastigt försöka gömma den igen. Pelé med nummer 10 på ryggen fångades, som ni kan se, med Folkes kamera flera gånger.

Brasilien vann matchen med 2–0. Inget av målen gjordes av Pelé, men han nätade vid sex andra tillfällen i turneringen, som bekant vanns av Brasilien efter final mot Sverige. Pelé är för övrigt den enda fotbollsspelare som vunnit tre VM-guld. Det är bra gjort.

/ Richard Fransson, arkivarie

December 2022 – Byggnadsföreningen Framtiden i Värnamo u.p.a.

På Folkrörelsearkivet finns arkiv efter ett femtiotal olika byggnadsföreningar. En av dessa är Byggnadsföreningen Framtiden i Värnamo u.p.a.

Föreningen bildades 1907 med syfte att uppföra ett Folkets Hus i Värnamo. ”U.p.a.” är för övrigt förkortning för ”Utan personligt ansvar”. Som många andra byggnadsföreningar var detta en andelsförening. De största andelsägarna var Arbetarekommunen, Nykterhetslogen 624 Fram av Verdandi tillsammans med olika fackföreningar – men även privatpersoner kunde bidra genom att köpa andelar i föreningen.

Andelsbevis i Byggnadsföreningen Framtiden i Värnamo, från 1909.

Folkets Hus stod klart redan 1908 och användes som ett sådant till 1926 då det såldes till Filadelfiaförsamlingen. Ny Folkets huslokal blev i stället gamla ordenshuset vid Köpmangatan som tillhört NGTO-logen 357 Värnamo.

1929 sammanslogs Folkets husföreningen med Föreningen Folkets Park u.p.a. i Värnamo. Det nya namnet blev Föreningen Folkets Hus och Park u.p.a. Värnamo.

För den som vill läsa hela historien om hur det kom sig att Värnamos första Folkets Hus blev ett Betelkapell rekommenderas följande länkar:

https://xn--vrnamo-bua.nu/nyheter/del-49-om-varnamo-100-ar-byggnadsforeningen-framtiden-del-1/

https://xn--vrnamo-bua.nu/nyheter/del-50-om-varnamo-100-ar-byggnadsforeningen-framtiden-del-2/

https://xn--vrnamo-bua.nu/nyheter/del-51-om-varnamo-100-ar-byggnadsforeningen-framtiden-del-3/

Här följer några exempel på arkivhandlingar ur Byggnadsföreningen Framtidens arkiv:

Affisch från 1926.
Styrelsens årsberättelse för 1910.
Fortsättning på styrelsens årsberättelse för 1910.
Antaget erbjudande om uppträdande i parken från 1927.
Hyllning vid Folkets Parks 20-årsjubileum från 1934.

/ Richard Fransson, arkivarie

November 2022 – Skiva från Musikhallen, Jönköping

Musikaffären Musikhallen i Jönköping grundades på 1950-talet och under den första tiden hade man även utgivning av skivor, s k stenkakor (78-varvare). De skivor som utgavs var framför allt för privat ändamål, och upplagorna mycket små.
Från Kerstin Skoglund, Jönköping, har vi tagit emot föremål och handlingar efter bussentusiasten Magnus Knutsson, däribland just en sådan inspelning från Musikhallen. Vilka det är som medverkar på skivan är tyvärr okänt. Om du känner igen vilka som medverkar på skivan eller vet låttitlarna så skicka gärna ett mail till Folkrörelsearkivet!

Omärkt skiva från Musikhallen (JFA 2022/231.)
Omärkt skiva, sida A. (JFA 2022/231.)
Omärkt skiva, sida B. (JFA 2022/231.)

Oktober 2022 – Folkdansgillet Stjärnan Hjältevad

Folkdansgillet Stjärnan bildades 1978 och hade sitt säte i Hjältevad, Eksjö kommun. Inte långt efter föreningens upphörande 1 januari 2022 överlämnades föreningens material till Folkrörelsearkivet. Protokoll, verksamhetsberättelser, stadgar, fotografier med mera finns nu i säkert förvar för den som är nyfiken på Folkdansgillets verksamhet och historia. Längre ner kommer ett axplock av de 173 fotografier som ingår i gillets arkiv och som nyligen digitaliserats.

Större delen av fotografierna saknar tyvärr information. Att koppla år, plats, händelser och personnamn till fotografier långt efter fototillfället är en grannlaga uppgift som ofta kräver många timmars arkivforskning – i de fall det ens låter sig göras. Därför uppmanar Folkrörelsearkivet alltid sina föreningar att koppla information till sina fotografier medans tid är – innan det är försent!

Fotografiet saknar information, men Pyrzyckie ligger i norra Polen. När kan det ha varit? Varför åkte de dit? Hade de en vänförening där? Svaren står sannolikt att finna bland protokollen i föreningens arkiv, men utan datum blir det desto svårare att hitta.
Färggranna ögonblick av virvlande dans.

September 2022 – Jönköpings Borgarhem

Vi fortsätter på förra månadens pensionärstema, fast ur ett annat perspektiv och ur ett annat arkiv.

Jönköpings Borgarhem på Bymarken, utan år.

Föreningen Jönköpings Borgarhem bildades den 27 november 1906 på initiativ av Jönköpings köpmannaförening och Jönköpings hantverks- och industriförening. Föreningen var enligt 1928 års historik:

en humanitär, alldeles privat institution med ändamål att här i staden upprätta hem åt ”äldre orkeslösa och i ekonomiskt hänseende mindre lyckligt lottade män och kvinnor samt barn, som en längre tid eller minst 10 år varit boende inom samhället och tillhört hantverks-, industri- och köpmannakåren”.

Ett hem för nämnda målgrupp kom så småningom också att byggas, närmare bestämt på tomt n:r 2 i kvarteret Sländan på Berghemsområdet som skänktes till föreningen av Jönköpings stad 1924. Efter en utlyst tävling antogs arkitekt Öbergs ritningsförslag på hur huset skulle planeras och se ut. Byggmästarna Engdahl och Persson fick, efter att ha lämnat lägsta bud, uppdraget att uppföra byggnaden. 1927 invigdes huset av Oscar Dahlbäck som var borgmästare i Jönköping från 1923 till 1953.  

Interiörbild från Borgarhemmet på Bymarken, utan år.
Interiörbild från Borgarhemmet på Bymarken, utan år.

Att det dröjde nästan 20 år innan föreningen kunde inviga sitt första hem är kanske inte så konstigt om man betänker att huset med inhägnad och planteringar kostade runt 70 000 kronor. Enbart medlemsavgifter hade inte på långa vägar varit tillräckligt. 1907 inlämnade föreningen en ansökan till Kunglig Majestät om att få anordna lotteri, men ansökan avslogs. 1910 arrangerades en hantverksmässa med lyckat resultat, vilket renderade föreningen 6000 kronor i behållning. 1913 upprepades initiativet och ytterligare 5000 kronor kunde läggas till föreningens besparingar. Därtill kom en donation på 20 000 kronor från en okänd donator och helt plötsligt såg både ekonomi och framtidsplaner betydligt ljusare ut.

Från föreningens 50-årsjubileum. Notera skylten!
Handmålad skylt i arkivet.

På skylten som gjordes till 50-årsjubileet framgår att föreningen lyckades uppföra ytterligare ett borgarhem. Det andra hemmet låg på Rosenlund och invigdes 1947.

Där väljer jag att avsluta mina efterforskningar, men om DU skulle vilja fördjupa dig ytterligare i Jönköpings Borgarhems historia finns det goda möjligheter att göra det – på Folkrörelsearkivet finns 20 arkivlådor med material från föreningen som spänner mellan åren 1897 och 2010!

/ Richard Fransson, arkivarie

Källor: Jönköpings Borgarhem ID 4114, volym F I:1 Historik (1928), volym K:266 pressklipp (JP 18 november 1931).

Augusti 2022 – Vetlanda PRO

Förr som nu fanns ett behov av att organisera sig för att påverka levnadsvillkoren. Pensionärerna är inget undantag från detta.

PRO:s officiella historia börjar 1942 i Malmö, som var riksorganisationens hemvist fram till 1977 då kansliet flyttade till Stockholm. Dock bör nämnas att pensionärsföreningar funnits längre än så. SPF Seniorerna bildades redan 1939 i Göteborg och sjuk- och pensionskassor har funnits betydligt längre än så. Den första pensionskassan i Sverige var Flottans Pensionskassa. Den inrättades redan 1642.

Utöver alla sociala aktivitet med resor, körer, studiecirklar mm, så är ekonomisk trygghet, vård, omsorg och boendevillkor, matpriser och tandvård några av de frågor som varit i fokus för PRO.

Text på baksidan av fotografiet: ”Vetlanda Pensionärsförenings styrelse för år 1965. Sittande från vänster: Fru Ruth Brunnberg sekreterare, Axel Danielsson ordförande, E.F. Karlsson vice ordförande. Stående från vänster: Paulinus Svensson styrelseledamot, Adolf Svensson vice sekreterare, Filip Pettersson kassör, Klas Björkman.”

Under 2020 lämnade Vetlanda PRO sitt arkiv till Folkrörelsearkivet. Det rör sig om handlingar som går tillbaka ända till själva bildandet den 17 september 1945. Antalet medlemmar uppgick då till 25 personer och årsavgiften för ett medlemskap låg på 1 kr och 50 öre.

Pressklipp ur arkivet tillhörande Vetlanda PRO.

På Folkrörelsearkivet förvaras runt 50 olika pensionärsföreningar från hela länet. Följ länkarna nedan för att läsa mer om PRO och SPF.

https://pro.se/distrikt/distrikt-jonkopings-lan/samorganisationer/samorganisation-vetlanda/foreningar/vetlanda/historik.html

https://pro.se/om-oss/pros-historia.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/SPF_Seniorerna

Juli 2022 – Lions Club Mullsjö

I början av juni tog arkivet emot material från Lions Club Mullsjö, så vi passar på att lyfta denna klubb som månadens dokument. Utöver protokoll, matriklar, korrespondens mm från mitten av 1950-talet och framåt finns det även ett hundratal diabilder och fotografier i leveransen. Många av bilderna är från jul- och vårmarknader i Mullsjö som Lions ordnat under 1990-tal och tidigt 2000-tal. Urvalet som visas här är gjort med GDPR i åtanke – detta som en förklaring till varför det inte alltid blir de fotografiskt ”bästa” bilderna som publiceras på hemsidan. Men innan den avslutande (lilla) bildkavalkaden, en kort historik över Lions verksamhet:

”Lions Clubs International, ofta benämnd Lions eller Lions Club på svenska, är en ideell internationell välgörenhetsorganisation som bildades i Chicago den 7 juni 1917 av affärsmannen Melvin Jones. 1948 kom lionsrörelsen till Europa och Lions Club Stockholm bildades som den första klubben i Europa. Medlemmarna arbetar ideellt och utan politiskt eller religiöst ställningstagande för människor i nöd och en värld i fred, efter FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Lions internationella motto är ”We Serve” (Vi hjälper), och det svenska mottot är ”För samhällsansvar och livskvalité”. Lions ursprungliga devis var Liberty intelligence our nation’s safety, där initialerna bildade ordet Lions. Utifrån detta antog man ett lejon som symbol. Lions logotyp utgörs av bokstaven L omgiven av två lejonansikten som är höger- res. vänstervända.” – https://sv.wikipedia.org/wiki/Lions_Club

Lions har varit en av Folkrörelsearkivets medlemmar sedan 2008 och material har lämnats från följande klubbar inom Jönköpings län: Nr 114 Lions club Tabergs Bergslag, Lions Club Habo, Lions Club Gränna, Lions Club Bankeryd, Lions Club Jönköping och nu senast, Lions Club Mullsjö.

/ Richard Fransson, arkivarie

Juni 2022 – Gislaveds Husmodersförening

Gislaveds husmodersförening bildades den 12 november 1934 efter ett föredrag av länsförbundets ordförande fru Cecilia Gränsström, Vetlanda. 14 husmödrar anslöt sig denna kväll, men redan vid föreningens första årsmöte kunde 58 medlemmar noteras. 30 av dessa hade dessutom redan hunnit skaffa de typiska husmodersdräkterna och därtill broderat förkläden.

Tidningsnotis i anslutning till foto: ”Tack! Till Svenska Gummifabriks A.-B., Folkets parks styrelse, Gislaveds orkesterförening, kyrkoherde Eskil Jonsson, d:r Fritz Engfeldt, komminister Ruben Blomdahl och till alla övriga, som på ett eller annat sätt bidragit till att vår husmodersdag blev en strålande fest, vill vi frambära vårt varma tack. Gislaveds husmodersförening.”

”Husmodersrörelsen växte snabbt från starten, i början av 1930-talet fanns över 100 lokalavdelningar och i mitten av 1940-talet fanns 345 föreningar med cirka 28 000 medlemmar.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Husmodersr%C3%B6relsen

”Rörelsen hade sin bakgrund i det reformintresse som uppstod bland kvinnor i Europa under 1800-talet i samband med kvinnosaksrörelsens framväxt. Rörelsen svarade mot ett behov bland de hemarbetande kvinnorna att bryta sin isolering, förbättra sina kunskaper och samarbeta kring gemensamma problem.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Husmodersr%C3%B6relsen

Men åter till den lokala föreningen i Gislaved! Den 18 november 1959 ordnade föreningen jubileumsfest på Godtemplargården i Gislaved för att fira sina första 25 år. Jubilarerna kunde se tillbaka på en livlig verksamhet av slaktkurser, fiskkurser, blomkurser, bäddkurser, mjölkpropaganda – bara för att nämna några. Vid sidan av kursverksamheten ägnade medlemmarna sig även åt insamlingar av olika slag. Genom att anordna jul- och påskmässor, utlottningar av jul- och påskbord, mors-dag-bord och fars-dag-bord samlades pengar in som sedan skänktes till välgörande ändamål, däribland IM (Individuell Människohjälp) och Rädda barnen.

”År 1969 bytte SHR namn till Husmodersförbundet Hem och Samhälle och 1999 till Riksförbundet Hem och Samhälle. Organisationen arbetar i dag med bland annat jämställdhetsfrågor i hem och arbetsliv, konsument- och miljöfrågor, sociala engagemang, utbildning och kultur. År 1992 bildades även en ny utbrytarorganisation inom området, Fristående Husmodersförbundet (FHF), med ökat samhällsanknutet engagemang.” – https://sv.wikipedia.org/wiki/Husmodersr%C3%B6relsen

På Folkrörelsearkivet finns material fram till och med 1998 i arkivet tillhörande Gislaveds Husmodersförening. Ungefär vid denna tid genomförde också rörelsen sitt tredje namnbyte till Hem och Samhälle.

Hem och samhälle, som under många år varit en av Folkrörelsearkivets medlemmar upphörde årsskiftet 2021/22.

Textavsnitten utan källhänvisningar bygger på pressklipp Gislaveds Husmodersförening sammanställt i två album i vilka det även finns fotografier.

/ Richard Fransson, arkivarie

Maj 2022 – Huskvarna Missionsförsamlings Ungdomsförenings Sommarhem, Klippan

I mitten på 1930-talet inköpte Huskvarna Missionsförsamlings Ungdomsförening fastigheten Fagerberg på Egnahemsområdet för ombyggnad till sommarhem. Enligt uppgifter i JP den 4 juni 1938 så hade fastigheten en gång tillhört ”den framlidne soldaten Eng”.

Hur länge Ungdomsföreningen drev sommarhemmet känner jag inte till, men i Klippans arkiv finns dokument som tyder på att det var verksamhet där till åtminstone 1959. Den yngsta handlingen i Klippans arkiv är nämligen en gästbok som sträcker sig fram till 1959.

Sommarhemmet Klippan. Ett friluftstempel för kristen ungdom.

Höga berg och djupa dalar, en underbar utsikt med skiftande vyer för ögat gör att det är en upplevelse att stå på altanen å sommarhemmet Klippan en afton, då solen sakta dalar i väster.

Ur Smålands Allehanda från 4 juni 1938
Foto: Eric Venström

Det var vanligt att sommarhemmen öppnade upp för säsongen redan kring Valborg och det är lätt att tro att fotografiet ovan är från ett sådant tillfälle, men så är inte fallet. Fotot är från ett ungdomsting i Huskvarna den 13 augusti 1939. Möjligen är fotot nedan även från detta tillfälle. I ett pressklipp som finns i Klippans arkiv står bland annat följande: ”Största uppmärksamheten tilldrog sig åtminstone från allmänhetens sida det mäktiga tusenhövdade demonstrationståget, som på eftermiddagen drog genom de centrala delarna av staden upp till sommarhemmet Klippan.” Tyvärr framgår det inte vilken tidning som klippts.

Möjligen det omskrivna tusenhövdade demonstrationståget? Foto: Eric Venström
Odaterat foto ur Klippans arkiv, men gissningsvis är det taget i mitten av 1930-talet då fastigheten införskaffades.
Del av Klippans sommarprogram 1951
Del av Klippans sommarprogram 1951

/ Richard Fransson, arkivarie

April 2022 – Popfotografier – The Who i Jönköping 1967

Om man hade 10 kronor och var ute i god tid kunde man i maj 1967 få se ett av världens största rockband på Folkets Hus i Jönköping – The Who. De var också ansedda som modsmusikens främsta företrädare. Under 1965-66 hade de en räcka hitlåtar, bl a ”I can´t explain”, ”Anyway, Anyhow, Anywhere”, ”My Generation”, ”Substitute” och ”The Kids are alright”. Särskilt låten ”My Generation” hade blivit lite av signaturmelodi för modsen. The Who bestod av Roger Daltrey (sång), Pete Townshend (gitarr), John Entwhistle (bas) och Keith Moon (trummor). I Jönköping skulle de uppträda torsdagen den 4 maj, som var Kristi Himmelsfärdsdag. Konserten var utsåld, och det kom folk från hela södra Sverige. Förband till The Who var Troublemakers och Hoods (från Jönköping).

Många jönköpingsbor minns än idag konserten och det finns även ett antal fotografier från detta historiska tillfälle. I Folkrörelsearkivet finns bl a tidningsfotografen Putte Merkerts arkiv, skänkt av änkan Gun Merkert efter att han avlidit 2013. Putte Merkert var född 1951 och som tonåring, lika intresserad av musik som av fotografi, hade han med sig sin kamera på flera av de konserter han såg på Rigoletto i Jönköpings Folkets Hus – bl a Manfred Mann, Cream och The Who. Från hans fina och gedigna dokumentation visar vi här två bilder från The Whos konsert. På den vänstra syns sångaren Roger Daltrey, och till höger gitarristen Pete Townshend.

Thomas Larsson från Nässjö var en annan som såg The Who i Jönköping, och som också hade kamera med sig. Så här berättar han om sitt besök på Rigoletto:

Vi tog tåget in från Nässjö, ivriga att se bandet som fått öronen att rycka med låten ”My Generation”. Bandets framträdande skulle ju vara nåt man inte sett tidigare, vilket stämde väl med vad vi fick uppleva! Jag hade påpassligt nog tagit med min tyska småbildskamera av märket Voigtländer, så medan grabbarna i The Who väntade på sin entré passade jag på att vifta med kameran för vakten i dörren. ”Pressfotograf!”, sa jag och han släppte in mej till bandet! Jag fick bråttom att bränna av dom lösa glasblixtar jag hade med mig, en efter en med snabba byten. Alla blixtarna fungerade inte, men jag hade tur som fick till  några bra bilder visade det sig senare efter framkallningen.

Thomas Larsson har skänkt ett antal digitala kopior av sina bilder från konserten med The Who i Jönköping.

The Who på Rigoletto, Jönköping, den 4 maj 1967. Foto: Thomas Larsson.

Inge Fridén, sångare i jönköpingsbandet Ramblers, var också på konserten och minns att det var stark musik och rökigt. Dagen efter var han inne på Hagströms Musik, som låg på Trädgårdsgatan. Då kom en i The Whos team (det bör alltså ha varit Keith Moon) in och köpte plektrum, och nya trumpinnar. Han köpte inte ett par, utan flera stycken – de gick tydligen åt på konserten!

Om du vill läsa mer om The Who:s besök i Jönköping 1967, så finns det en artikel på hemsidan Rockarkivet.nu, och se även boken om Rigoletto!