Jönköpings brottarklubb

Hösten 1929 fick Brottarklubben hyra en träningslokal i fastigheten Torpagatan 7, där en möbelfabrik hade en fabriksbyggnad. Hyran var 2 200 per år.

Invigningstävlingar hölls där den 15 november med en publik på cirka 300 personer och med endast klubbens egna brottare i tävlingen.

Nu började klubbens verkliga storhetstid. Det anordnades många tävlingar som klubben deltog i lokalt, nationellt och internationellt.

Åtta män i trikåer uppställda på rad.
Från vänster: Arne Fransson, Åke Andersson, Bengt Wåhlén, Harald Sjöland, Åke Friberg, Stig “Geddy” Svensson, Vincent Rosenkvist och Olle Lindberg. JBK:s fyrstadslag.

År 1931 beskrevs Jönköpings Brottarklubb som en av landets flitigaste brottarklubbar. Klubbens årsberättelse trycktes av Svenska Brottningsförbundet och skickades till samtliga brottarklubbar i landet för att visa hur en ny brottarklubb arbetar.

För att bättra på klubbens ekonomi så anordnade klubben dans i lokalen på Torpagatan. Dock fick de inte tillstånd för att bedriva allmän dans. Detta löste de genom att den dansanta publiken blev medlemmar i JBK, på så sätt att namn och adress antecknades på ”danskontoret”, som var Sandbergs Kafé på i fastigheten intill på Torpagatan 5. Kaféet ägdes av då av Lisa Sandberg.

Men Jönköpings stad kom med en räkning, klubben krävdes på nöjesskatt. Herr Tidholm skaffade då en advokat och klubbens styrelse ordnade snabbt med det materialet som krävdes såsom t. ex medlemsmatrikel.

Brottarklubben vann ända upp i regeringsrätten.

Dock började motgångarna lite senare. Efter ett intermezzo (ojust brottning) vid en klubbmatch på A6 mellan Tord och Brottarklubben hösten 1931 fattade Svenska Brottningsförbundet beslut om att inga brottningsmatcher skulle få arrangeras i Jönköping under en period. Detta ledde till att både brottare och ledning tappade intresse, en del började med andra idrotter.

Senare upptog A6 IF återigen brottning på sitt program och öppnade regementets gymnastiksal för brottningstävlingar 1933. Nu blev det åter fart på brottningen och nationella och internationella tävlingar arrangerades på A6 tillsammans med IK Tord och A6 IF. Publikintresset var ofta stort. Publiken kunde se matcherna nära mattan.

Efter några år behövde möbelfabriken mer utrymme och brottarklubben fick flytta en trappa upp till en sämre lokal. 1937 var de tvungna att lämna även den.

Under en period fick de låna bl. a Polishusets träningslokal och A6 gymnastiksal.