Väckelserörelsen

”En väckelses främsta kännetecken är att många människor upplever sig ha blivit frälsta som resultat av den kristna förkunnelsen och att väckelsen därigenom indirekt påverkar samhället. Med väckelse avses vanligtvis en specifik expansiv period, ibland lokalt avgränsad, men ofta omfattande hela länder och till och med världsdelar. Väckelse bygger på en rörelse hos allmänheten, till skillnad från införande av kristen tro genom påbud från regenter. Väckelse är en benämning på en period av ökad religiös aktivitet. Väckelsekristendom kan också ses som en inriktning på bibelläsning och fromhet. Den kännetecknas av en betoning på den enskildes omvändelse och vikten för den enskilde att leva ett hängivet kristet liv. Frälsningen ses inte som möjlig utan en personlig och offentligt bekänd tro.” Definitionen av begreppet ”väckelse” är hämtad från följande sida på Internet: Wikipedia, väckelse, nytt fönster

Folkväckelserörelsen i Jönköping

Väckelserörelsen var knappast något som uppstod över en natt. En lång rad händelser och personer föregick själva väckelserörelsen och banade väg för den. Utan dessa hade den kanske aldrig ägt rum.
Den svenska enhetskyrkan började sakta upplösas under 1700-talet i och med att den pietistiska rörelsen som hade sitt ursprung i Tyskland nådde Sverige och ställde krav på att kyrkan skulle reformeras. Man kan säga att pietismen var en reaktion mot att den rådande kyrkan och prästerskapet i alltför hög grad bestämde hur och vad folk skulle tro på, att själva tron blev alltför opersonlig. Den pietistiska rörelsen ville att Guds ord skulle kunna predikas, inte bara i kyrkan, utan även vid mindre sammankomster s.k. konventiklar, och även kunna predikas av andra än prästerskapet.
Kyrkan såg sin makt hotad och 1726 infördes det s.k. konventikelplakatet som förbjöd privata religiösa sammankomster utöver husandakten. Ungefär samtidigt kom husförhören till där man kontrollerade att församlingsborna hade tillräcklig kunskap om kristendomen.
Emelie Petersen, även kallad Mormor på Herrestad levde mellan åren 1780-1859 och genom henne levde pietismen vidare. Under sitt liv försökte hon genomdriva det pietistiska reformprogrammet och hon trotsade konventikelplakatet som gällde ända fram till 1858 genom att ordna missionsböner på Herrestad första måndagen i varje månad. Herrestad ligger i Kärda socken cirka en mil väster om Värnamo.
1840, ungefär samtida med Mormor på Herrestad, fanns en annan företeelse i Jönköpings län. Det var den så kallade predikosjukan eller roparrörelsen. Det handlade om mindre sammankomster där vissa män eller kvinnor predikade doms- och bättringsförkunnelser under ett tranceliknande tillstånd.
I Jönköping fanns det ett antal präster och lekmän under 1830- och 1840-talet som verkade i väckelsens anda. Det var även i Jönköping som en större organisation för väckelseintresset bildades.
Prästmannen P.M. Elmblad spelade en stor roll för väckelserörelsen i Jönköping. Palmblad predikade inte bara på söndagar utan även på fredagar. Detta märkliga beteende lockade många nyfikna åhörare och en liten krets av väckta bildades kring honom. Efter att ha predikat i ungefär ett år höjdes alltför många röster i protest inom församlingen och Elmblad blev omplacerad till annan ort år 1837. Kretsen av väckta han lämnade efter sig var bittra över kyrkans handlande och detta år innebar det första steget i separatistisk riktning i Jönköping. Trots konventikelplakatet fortsatte kretsen att samlas i olika privathem.
1840 hölls ett stort nykterhetsmöte i Jönköping som gav den lilla kretsen förnyad styrka. Missionsintresset och nykterhetsintresset gick vid denna tid ofta hand i hand. Resultatet blev att den olagliga konventikelgruppen ombildades till en missionsförening som dock splittrades efter några år. Behovet av en organisation hade dock inte försvunnit och man ordnade fortfarande privata sammankomster. Ibland upplöstes dessa möten genom ingripanden från präster och polis.
1853 organiserades väckelsen i Jönköping genom att Jönköpings traktatsällskap bildades. Mannen bakom hette Wilhelm Almqvist och han hade kommit till Jönköping som lärare 1847. Almqvist ansåg att det borde finnas fria församlingar där lekmannapredikan skulle få utrymme. Organisationsformen i sig såg han som en garanti för att läran skulle förbli ”ren”. Trots att konventikelplakatet fortfarande gällde hade en organisation uppstått som kunde samla upp och vidareutveckla den andliga livaktigheten som fanns såväl i Jönköpings som angränsade län. Konventikelplakatet upphörde några år senare, närmare bestämt 1858.

Större delen av texten är en grov sammanfattning av häftet Folkväckelsen i Jönköpings län av Göran Åberg, 1978, Jönköpings läns museums serie för småskrifter nr 6.

Ämnesrelaterade arkiv som förvaras på Jönköpings läns Folkrörelsearkiv:

Jönköpings Ansgariiförening, Jönköpings  juniorledareförbund, Jönköpingskretsen                                                                                                                511
Jönköpings Ansgariiförenings Ungdom, krets 3 Jönköping                               514
Jönköpings distrikt av SMF/SMU,  Jönköpings Ansgariiförening                    522
Jönköpings distrikt av SMF/SMU, Jönköpings Ansgariiförening,
Stiftelsen Fritidsgårdar                                                                                                       835
Frälsningsarmén, Jönköping                                                                                             101
Johansson, Viktor (1870-1949), Svenska Alliansmissionens
missionsföreståndare, Jönköping                                                                                   506
Jönköpings baptistförsamling                                                                                          516
Jönköpings baptistförsamling (Arosénska församlingen)                                   517
Jönköpings evangeliska missionsförening                                                                  134
Jönköpings evangeliska söndagsskolförening                                                           135
Jönköpings evangelistförbund                                                                                          523
Jönköpings församling av döpta kristna                                                                      524
Jönköpings missionsförening                                                                                           129
Jönköpings stadsmissionsförening                                                                                534
Jönköpings stadsmissionsförenings evangelister                                                   535
Jönköpingskretsens ynglingaförbund                                                                          539
Jönköpingstraktens kristliga kvinnoförbund                                                            540
KFUM Jönköping                                                                                                                    558
Riksförbundet för Kristen fostran, Jönköpings lokalavdelning                        645
S:t Johannes metodistförsamling, Jönköping                                                           653
S:t Johannes metodistförsamling, Jönköping, söndagsskolan                          663
S:t Johannes metodistförsamling, Jönköping, ungdomsföreningen               664
Sandblom, Efraim (1860-1909), apotekare, Jönköping                                        666
Svenska Alliansmissionen (SAM), Jönköping                                                             130
Jönköpings baptistförsamling, Sällskapet Enighet och Framgång                  834
KFUM Jönköping, sjuk- och begravningskassan                                                     839
Bymarkkretsarna av Jönköpings Stadsmissionsförenings
Västra församling, Jönköping                                                                                        4034
Helgelseförbundet, Jönköping                                                                                       4418
Betlehemsförsamlingen av Jönköpings stadsmissionsförening                     208

 

Väckelse- och frikyrkoorganisationer

1856 Evangeliska Fosterlandsstiftelsen

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen är inte något samfund i egentlig mening, utan en väckelserörelsen som uppstod inom Svenska Kyrkan.

1857 Svenska Baptistsamfundet

Redan 1848, då det ännu var olagligt att bilda nya religiösa samfund, startades en baptistförsamling i Sverige. Det Svenska Baptistsamfundet bildades 1857. Ingår idag i Equmeniakyrkan.

Baptistförsamlingen Betanias fastighet på Fabriksgatan 14 (till vänster) i Jönköping, trol 1908.
  • Litteratur om Svenska Baptistsamfundet:
  • Handlingar vid Norra Smålands Distriktsförenings af Baptistförsamlingar bildande i Betelkapellet, Tranås den 6 och 7 december 1902. 1903.
  • Malm, Bertram. 1953. Guds nåd över Smålandsbygder.
  • Swenman, Axel. 1930. Tjugufem år. En kortfattad översikt över ungdomsföreningen Betanias 25-årig tillvaro.
  • Westin, Gunnar. 1965. Svenska Baptistsamfundet 1887-1914.

1868 Metodistkyrkan i Sverige

Ingår sedan 2011 i Equmeniakyrkan. Metodistkyrkans ungdomsförbund hette Epworthförbundet. I Jönköping hade metodistförsamlingen på senare år namnet Wesleyförsamlingen.

Metodistkyrkan i Nässjö (2012). Foto: Lars Östvall.
  • Litteratur om Metodistkyrkan:
  • M. K. U. årsskrift 1925-1942.

1876 Plymouthbröderna

De s k Plymouthbröderna bildades 1829 i Plymouth, England och på 1870-talet fördes denna kristna riktning till Sverige av en göteborgare Samuel Hedman.

  • Litteratur om Plymouthbröderna:
  • Hillerdal, Gunnar. 2007. Plymouthbröderna. En annorlunda gren av kristenheten.

1878 Svenska Missionsförbundet – Svenska Missionskyrkan

Missionsförbundet bytte år 2003 namn till Svenska Missionskyrkan. Ingår sedan 2011 i Equmeniakyrkan.

Missionskyrkan i Gripenberg (2015). Foto: Lars Östvall.

1882 Frälsningsarmén

Grundades 1865 i London. Etablerades i Sverige 1882.

Frälsningsarméns fastighet i Eksjö (2012). Foto: Lars Östvall.

1887 Helgelseförbundet

Gick år 1994 samman med Fribaptistsamfundet i ett nytt samfund, Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet. 1997 gick detta samfund samman med Örebromissionen och bildade Nybygget – Kristen Samverkan, från 2002 under namnet Evangeliska Frikyrkan.

  • Litteratur om Helgelseförbundet:
  • Ett sekel i Herrens tjänst. 1987.
  • Hundra Torpkonferenser.
  • Vittna och vinna. Missionssällskapet Helgelseförbundet. 1962.
  • samt böcker utgivna av Helgelseförbundets Förlag, Kumla.

1892 Örebromissionen

År 1997 gick Örebromissionen samman med Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet i Nybygget – Kristen Samverkan, som bytte namn till Evangeliska Frikyrkan 2002.

1894 Fribaptistsamfundet

Bildade tillsammans med Helgelseförbundet ett nytt samfund 1994: Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet. Sedan Örebromissionen anslutit sig 1997 bildades istället Nybygget – Kristen Samverkan, namnändrat 2002 till Evangeliska Frikyrkan.

1905 Svenska Frälsningsarmén

Bildades i Sundsvall 1905. Inte att förväxla med internationella Frälsningsarmén. Svenska Frälsningsarmén uppgick år 2005 i Svenska Missionskyrkan, som sedan var en av grundarna till Equmeniakyrkan.

Svenska Frälsningsarméns lokal på Klostergatan, ca 1920-talet.

1907 Pingströrelsen

Väckelserörelse från USA, vilken etablerades i Sverige år 1907.

Filadelfia i Rydaholm. Vykort.
  • Litteratur om Pingströrelsen:
  • Engquist, Per Olov. 2001. Lewis resa.

1919 Svenska Alliansmissionen

År 1853 bildades Jönköpings Traktatsällskap, senare omdöpt till Jönköpings Missionsförening. Denna förening gick år 1919 samman med Jönköpings Kristliga Ungdomsförbund och Skandinaviska Alliansmissionen – det nya samfundet fick namnet Svenska Alliansmissionen. Organisationen har sitt säte i Jönköping.

Alliansmissionens ungdomshem i Jönköping. Vykort.
  • Litteratur om Svenska Alliansmissionen och dess föregångare:
  • Albertsson, Eskil. 2002. Korset, vittnesbördet och gemenskapen.
  • Av Herren har det skett. Svenska Alliansmissionens ungdomsförbund 1892-1942.
  • Dominique, Stig. 1952. Vinna ungdom för Gud. Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund genom 60 år 1892-1952.
  • Elmgren, K L. 1921. Jönköpings Missionsförenings historia.
  • Frinnarydskretsen av SAU. Jubileumsskrift 1910-1960. 1960.
  • Huskvarna Alliansförsamlings Minnesskrift. 1985.
  • Hägg, Fritz. 1953. Svenska Alliansmissionen genom hundra år.
  • Minnesskrift för Huskvarna Alliansförsamling. 1975.
  • Rundbäck, K A. 1928. Jönköpings Missionsförening genom 75 år.
  • Soluppgången. Svenska Alliansmissionens årsbok 1992.
  • Som daggen kommer. En bok om Svenska Alliansmissionesns Ungdomsförbund 1892-1967. 1967.
  • Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund 1892-1932. 1932.
  • Tabergs- och Bondstorpskretsarna av SAU 1900-1950. 1950.
  • Tabergskretsen av S.A.U. 1900-1935. 1935.
  • Åberg, GÖran. 1980. Sällskap – Samfund. Studier i Svenska alliansmissionens historia fram till 1950-talets mitt.
  • samt böcker utgivna på Svenska Alliansmissionens Förlag, Jönköping.

1960 Maranatarörelsen

Rörelsen togs till Sverige av pingstpastorn Donald Bergagård, och den första svenska Maranataförsamlingen bildades i Örebro 1960. Rörelsen hade även starkt fäste i Jönköpingsbygden.

  • Litteratur om Maranata:
  • Dahlgren, Curt. 1982. Maranata. En sociologisk studie av en sektrörelses uppkomst och utveckling.

1997 Evangeliska Frikyrkan

Bildad 1997 som Nybygget – Kristen Samverkan (fd Helgelseförbundet, Fribaptistsamfundet och Örebromissionen). Namnbyte 2002 till Evangeliska Frikyrkan.

2011 Equmeniakyrkan

Bildad 2011 av Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan.