Nykterhetsrörelsen

Begynnelsen

Nykterhetsrörelsen uppstod i USA i början av 1800-talet som en reaktion på det utbredda bruket av alkohol. Det var inom de kyrkliga kretsarna som rörelsen hade sin grund och med dess evangelister spreds den över kontinenten. Den första nykterhetsföreningen bildades 1808 i Saratoga och redan 1833 hade antalet stigit till omkring 6000 föreningar.

I Sverige var alkoholkonsumtionen omfattande sedan brännvinstillverkningen hade släppts fri år 1810. För bönderna som odlade potatis var det mer praktiskt att framställa brännvin, och spriten var enklare att lagra än potatisen. Enbart i Jönköpings län framställdes omkring 200 miljoner liter brännvin i början av 1830-talet. Den stora produktionen och de relativt låga priserna medförde en ökad konsumtion. Rekordåret 1829 drack varje svensk i genomsnitt 46 liter brännvin – att jämföra med dagens siffra som är omkring 7 liter per invånare och år.

De första svenska nykterhetsföreningarna

Nykterhetsrörelsen växte fram av den enkla anledningen att många ansåg att det söps för mycket och att alkoholen hade en skadlig inverkan på både samhälle, familj och individ. Det var heller inte ovanligt att barn berusade sig på brännvin. De första nykterhetsföreningar som bildades var så kallade måttlighetsföreningar som inte förespråkade absolut nykterhet utan en, som namnet antyder, måttlig konsumtion.  Utvecklingen gick dock mer och mer mot ett totalt avståndstagande från spriten, en absolutism.

I Småland var man tidig med att reagera mot drickande och det hängde samman med att man hade en relativt hög konsumtion här i förhållande till övriga landet. Redan 1817 bildades en s k måttlighetsförening av komminister G Nyström i Bondstorp, söder om Jönköping. Vid sockenstämman den 19 oktober slogs fast att “öfverflöd i brännvin är ännu mer skadligt såväl för äldre personer som i synnerhet för en uppväxande ungdom, hvarför ingen må bjuda eller gifva barn brännvin förr än de fyllt 15 år.” Vilken som ska räknas som den första nykterhetsföreningen blir en definitionsfråga. I Växjö bildades en absolut nykterhetsförening år 1819, även om den egentligen inte hade någon allmän medlemsantagning. Sedan bildades år 1828 den första nykterhetsföreningen i Jönköpings län av prästen Carl Emanuel Bexell i Rydaholm. Runt 1840 fanns det nykterhetsföreningar i nästan varenda socken.

1837 Svenska Nykterhetssällskapet

År 1837 bildades det en riksförening för alla dessa föreningar, Svenska Nykterhetssällskapet. Prästmannen Peter Wieselgren blev en av sällskapets främsta talesmän. 1838 hade Jönköping flest föreningar i landet och det var också här som sällskapets första riksmöten hölls. Rent konkret kämpade man emot husbehovsbränningen. Antalet taxerade brännvinsapparater var väldigt högt under 1820- 1830-talen. 1836 fanns det 8649 brännvinspannor i länet (som man kände till). 1852 hade antalet sjunkit till 3481 pannor och 1855 antogs lagen som förbjöd husbehovsbränningen. På 1870-talet hade brännvinskonsumtionen per år och person sjunkit till 10-12 liter, vilket visar på nykterhetsrörelsen starka inflytande i samhället.

Nykterhetsfolket tyckte ändå inte att detta var tillräckligt bra och i slutet av 1870-talet växte de så kallade absoluta nykterhetsföreningarna fram i nära samarbete med både statskyrkan och frikyrkorna.

  • Litteratur om Svenska Nykterhetssällskapet:
  • Almqvist, Viktor. 1908. Kvinnoöden. (Utg. Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran.)
  • Sundström, Erland. 1964. Tack – inte alkohol! (Utg. Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran.)

1876 Hoppets Här

Den första grenen av dessa absolutister var Hoppets Här, vars medlemmarna oftast var med i någon kyrka. Hoppets Här fanns även i Jönköping, men här ombildades föreningen 1881 till Jönköpings Absoluta Nykterhetsförening. Hoppets Här utkonkurrerades ganska snart av den stora rörelsen IOGT.

1879 IOGT

Ordenssällskapet Independent Order of Good Templars grundades i USA år 1851. När rörelsen började spridas över världen bytte man namn till International Order of Good Templars. Den första IOGT-logen i Sverige bildades 1879 i Göteborg och året efter bildades en s k storloge för landet. 1906 tillkom en ungdomsavdelning – Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund. Den svenska organisationen ombildades till IOGT-NTO 1970.

IOGT-loge nr 172 Garibaldi, Jönköping. Foto 1890.
  • Litteratur om IOGT:
  • Från brännvinsdraken till studiecirkeln. 1939.
  • Godtemplarorden. Vad den är och vad den vill. 1937.

1883 Sveriges Blåbandsförbund

Även Blåbandsrörelsen uppstod i USA, på 1870-talet. År 1883 startades en tidskrift med namnet Blå Bandet och året efter bildades landets första blåbandsförening i Göteborg. Ungdomsförbundet Sveriges Blåbandsungdom bildades 1907.

År 1882 bildades dock en förening i Jönköping som kallades sig Blåbandsarmén, vilken kan ses som en föregångare till den egentliga Blåbandsrörelsen i Sverige.

4 personer stående framför en bil.
Foto ur arkiv tillhörande Smålands Blåbandsungdom, ID 2038. På bilden 1:a-pristagarna från en bilrallytävling 1961.

1885 Templarorden

År 1883 skedde en utbrytning ur IOGT i USA och Templarorden bildades. Initiativtagare till “Templars of Temperance” var svensk-amerikanen Adolph Peterson, och orsaken var att han inte fått tillstånd att bilda en IOGT-avdelning för skandinavamerikaner. Templarorden fick även spridning utanför USA, i synnerhet i Sverige. Här bildades den första Templarlogen år 1884 och året efter ett “Stortempel”. 1922 gick Templarorden samman med Nationalgodtemplarorden och man antog namnet Nationaltemplarorden – NTO.

Foto ur arkiv tillhörande TO. Tempel 826 Stamtruppen, Jönköping, ID 2074. Foto omkring 1910.
  • Litteratur om Templarorden:
  • Ryd, Lennart. Odat. Templar-Orden i Nässjö.

1888 NGTO

Nationalgodtemplarorden var en utbrytning ur svenska IOGT, och bildat som en kristen nykterhetsorganisation år 1888. 1901 bildades ungdomsförbundet Heimdal. Genom sammanslagning med Templarorden 1922 ombildades NGTO till NTO – Nationaltemplarorden.

Foto ur arkiv tillhörande NGTO. Jönköpings läns distriktsloge, ID 1923.

1889 Nykterhetsförbundet

Nykterhetsförbundet bildades 1889 som en samlande organisation för nykterhetsrörelsen i landet. Jönköpings läns nykterhetsförbund bildades 1896.

1896 SSUH – Förbundet Mot Droger

Sveriges Studerande Ungdoms Helnykterhetsförbund stiftades 1896 i Uppsala och var en renodlad ungdomsorganisation. SSUH bytte 1973 namn till Förbundet Mot Droger.

Vykort från SSUH:s förbundsmöte i Jönköping 1903.

1896 NOV – Verdandi

Även Verdandi var en utbrytning ur IOGT i Sverige. Verdandi förespråkade i första hand sociala åtgärder mot alkoholmissbruk och blev arbetarrörelsens nykterhetsorganisation.

1900 Vita Bandet

Woman´s Christian Temperance Union bildades i USA 1873 av i samband med det s k Kvinnornas korståg, då kvinnor marscherade till barer i syfte att få dem att stänga ned verksamheten. För att visa sitt stöd för rörelsen knöt sympatisörerna ett vitt band runt armen. År 1900 bildades den första svenska avdelningen av den internationella organisationen, och året efter tillkom en centralstyrelse för den svenska grenen av rörelsen.

Vita Bandet i Jönköping öppnade 1930 den alkoholfria restaurangen Mäster Gudmunds källare på Kapellgatan 2.
  • Litteratur om Vita Bandet:
  • Vita Bandet Jönköping 1907-1957. 1957.

1909 – Nykterhetspolitik och förbudsomröstning

Nykterhetsrörelsen var tidigt ute med bildnings- och studieverksamhet, vilket haft stor betydelse för Sveriges demokratiska utveckling. Många politiker och fackföreningsmänniskor på alla nivåer har skolats inom denna studieverksamhet, vilket har resulterat i att nykterhetsfolket till stor del påverkat vår svenska nykterhetspolitik. 1909 genomförde nykterhetsrörelsen en egen förbudsomröstning som handlade om ett totalförbud av alkohol. 55,6% röstade för ett förbud. Förbudsvänligast i landet var Jönköpings län med 82,6% ja-röster.

1920 RIA – Hela Människan

Hela Människan startade 1920 som Riksutskottet för De Kristnas Förbudsrörelse. År 1931 skedde en ändring av inriktningen och namnet byttes till De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse. Den praktiska verksamheten för alkoholister har gått under namnet RIA – Rådgivning i alkoholfrågan, och idag finns ett drygt 50-tal sådana enheter, bland annat i Jönköping. Från 1998 heter organisationen Hela Människan.

1922 Nationaltemplarorden – NTO

År 1922 sammanslogs Nationalgodtemplarorden (NGTO) och Templarorden (TO) till en organisation. I Heimdal och NTO:s scoutförbund bedrevs barn- och ungdomsverksamhet. 1970 gick NTO samman med IOGT och IOGT-NTO bildades.

NTO-lokalen på Slottsgatan. Foto från Jönköpings läns museum (JM 1993/2: 1545.)
  • Litteratur om Nationaltemplarorden – NTO:
  • Nationaltemplarordens förhandlingar… vid 1:sta årsmötet. 1923.

27 augusti 1922 – Folkomröstning om alkoholförbud

Efter förbudsframgångarna i både USA och Norge begärde nykterhetsfolket i Sverige en officiell förbudsomröstning, vilket också ägde rum 27 augusti 1922. Det blev en hård kamp. Förbudsvännerna led nederlag med 49,1% av rösterna i riket. I Jönköping var dock hela 81,5% för ett förbud.

Målad affisch. En gubbe med hatt pekar på en snapsglas. Framför honom ligger en hög med kräftor.
En del av Nej-sidans affischkampanj.
Målad affisch. En kvinna sitter på en säng och stryker en bevis över huvudet med sin hand.
En del av förbudsvännernas affischkampanj.

1926 MHF – Motorförarnas Helnykterhetsförbund

MHF bildades 1926 under namnet Motormännens Helnykterhetsförbund och har inriktning på nykterhet i trafiken. Idag heter organisationen Motorförarnas Helnykterhetsförbund.

1935 Svenska Frisksportförbundet

År 1935 samlades tre olika förbund i Frisksportförbundet. Tanken var att erbjuda sportaktiviteter som ett alternativ till alkoholkulturen. Sommaren 1941 slogs Frisksportförbundet samman med det av Are Waerland bildade Allnordisk Frisksport, och det nya namnet på organisationen blev Svenska Frisksportförbundet. Frisksportens Ungdomsförbund bildades 2014.

  • Litteratur om Svenska Frisksportförbundet:
  • Johansson, Kjell E. & Lindgren, Harry. 1985. Frisksportens historia.

1945 Sällskapet Länkarna – Länkrörelsen

Med amerikanska AA-rörelsen (Anonyma Alkoholister) som förebild bildades den första svenska länkföreningen 1945 i Stockholm. År 1953 bildades ett nytt förbund inom rörelsen, Länkens Kamratförbund, och idag finns flera olika grenar inom den s k Länkrörelsen.

1959 LP-stiftelsen

På initiativ av Pingströrelsens ledare Lewi Pethrus startades den kristna hjälpverksamheten LP-stiftelsen 1959. Efter en konkurs i slutet av 1990-talet skedde en återstart under namnet LP-verksamheten. I Jönköping drev LP-stiftelsen under många år det s k Torpahemmet, till hjälp för människor med drogmissbruk.

  • Litteratur om LP-stiftelsen:
  • Küng, Andres. 1989. Visst finns det hopp. En bok om Erik Edin och LP-Stiftelsen.

1965 RFHL

Mellan 1965 och 1998 verkade RFHL under namnet Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. År 1998 ändrade organisationen inriktning och namn till Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende. Från 2012 är RFHL en förkortning för Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling.

  • Litteratur om RFHL:
  • Johansson, Anders (red.). 1980. Slå tillbaka haschet! (Utg. RFHL.)

1970 IOGT-NTO

När IOGT och NTO slogs samman 1970 blev IOGT-NTO Sveriges största nykterhetsorganisation. De båda organisationernas scoutförbund gick samtidigt samman till Nykterhetsrörelsens scoutförbund. Dessutom har IOGT-NTO ett juniorförbund Junis. Idag har IOGT-NTO omkring 30 000 medlemmar. År 2003 förlade IOGT-NTO sin årliga kongress till Jönköping, och 2021 är det dags igen.

1970 Ungdomens Nykterhetsförbund

Ungdomens Nykterhetsförbund bildades också 1970, genom sammanslagning av SGU (Sveriges Godtemplarungdom) och NTO:s ungdomsförbund Heimdal.

  • Litteratur om Ungdomens Nykterhetsförbund:
  • Ungdomens Nykterhetsförbund. Kongress i Vänersborg 3-7 juli 1971.

Källor och litteratur

  • Jönköpings läns folkrörelsearkiv
  • Jönköpings läns museum
  • Wikipedia samt de olika nykterhetsorganisationernas hemsidor

Övergripande litteratur:

  • Alldén, Aronsson & Johansson. 2002. Phénomenet Peter Wieselgren.
  • Bergman, J. 1926. Nykterhetsrörelsens världshistoria.
  • Blå Boken 1955. (Utg. av olika nykterhetsorganisationer.)
  • Blå Boken 1974. 1973. (Utg. Nykterhetsrörelsens förlag.)
  • Eklund, Oskar. 1930. Handbok för godtemplare.
  • En frihetskamp genom seklerna. En bokfilm om den svenska nykterhetsrörelsens historia. 1953.
  • Folkskolans Barntidning. Nr 3/1917.
  • Frånberg, Per. 1997. Spriten och staten. I: Populär Historia nr 1/1997.
  • Grennfelt, Tage. 1982. 100 års godtemplararbete i Gränna.
  • Hjort, B. & Ericsson, P. 1978. Nykterhetsrörelsen i Jönköpings län.
  • Johansson, Lennart. 1995. Systemet lagom. Rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900-1922.
  • Karlsson, Bernt. 1980. Hus att hålla till i. Om nykterhetsrörelsens samlingslokaler.
  • Minnesskrift. Eksjö allm. nykterhetskommitté 1889-1939. 1939.
  • Minnesskrift med anledning av Månsarps absoluta nykterhetsförenings tjugofemåriga verksamhet åren 1890-1914. 1915.
  • Olsson, Håkan & Björnson, Sven. 1981. Våra gårdar från Arboga till Sandviken.
  • Riktlinjer för ny svensk alkohollagstiftning. 1931. (Utg. Sveriges nykterhetsvänners landsförbund.)
  • Sigfridsson, Ingegerd. 2005. Självklara drycker? Kaffe och alkohol i social samvaro.
  • Skarstedt, W. 1903. Nykterhetsrörelsens banérförare.
  • Spiritus. Nr 3/2001 och 5/2003.
  • Tonårsparlören. 2002. (Utg. Alkoholkommittén.)
  • Åman, A. 1947. Alkoholistlagstiftningen.