Jönköping lite grann från ovan – förr och nu
Stort tack till Bengt Ljunggren för detta trevliga tillskott till arkivets referensbibliotek. Fascinerande att se hur staden vuxit och förändrats från första hälften av 1900-talet till idag.
Ett rykande färskt exemplar av Då och Nu i Nässjöbygden (utgåva nr 27, 2022) har arkivet fått från Nässjöbygdens hembygdsråd genom Linn Austli. Det tackar vi för!
Då och Nu i Nässjöbygden
Ett Solvarv i Gränna 2022
Vi välkomnar ännu en årsbok till arkivets referensbibliotek. Denna gång är det Grenna Hembygdsförening som skickat oss ett färskt exemplar av Ett solvarv i Gränna 2022.
Som vanligt många intressanta nedslag i bygdens historia, men också den lokala historien satt i ett större sammanhang. I artikeln om Ballongklubben André 50 år rör vi oss över sekel såväl som över hela världen, från den första ballonguppstigningen med olika djur i korgen på 1700-talet till en massa mästerskapsresultat en bit in på 2000-talet. Spännande läsning – och ett stort grattis till ballongklubben André!
En artikel som särskilt fångade mitt intresse var den om Gränna – Hjärtat i Biosfärområdet Östra Vätterbranterna. Östra Vätterbranterna (ÖVB) är en av Folkrörelsearkivets drygt 150 medlemmar. I samband med att ÖVB deponerade sitt arkivmaterial tog vi även fram en bilddatabas där föreningens fotografier över den fantastiska naturen kring östra vätterbranterna gjorts tillgänglig online via arkivets hemsida: https://jonkopingslansfolkrorelsearkiv.se/ostra-vatterbranterna/
Vid det här laget är väl varenda människa oerhört trött på att ens höras talas om Covid-19? Men jag vill ändå tipsa om Per-Erik Åboms artikel där vår pågående pandemi sätts in i ett historiskt sammanhang. Kanske kan det få dig att dra en lättnadens suck över att det trots allt inte är pest eller kolera vi brottas med!
Om detta och mycket mer finns att läsa i Ett solvarv i Gränna 2022.
/ Richard Fransson, arkivarie
Jönköpings läns folkrörelsearkiv
2022-05-24
Gislavedsboken 2021
”Yrkesskolornas historia” är temat för Gislavedsboken 2021. I fem kapitel bjuds läsaren på utbildningsrelaterade tillbakablickar, bland annat får vi reda på hur yrkesskolorna påverkade människor och företag i Gislaved fram till 1971 – och Monica Berndtson minns både Husmodersskolan och Handelsskolan för ungefär 60 år sedan.
Självklart finns det även med en redogörelse över året som gått.
Utöver detta så gör Thomas Temar, bokens redaktör, lokala såväl som globala djupdykningar ner i kölvattnet efter Coronaviruset härjningar och presenterar en gedigen sammanfattning av pandemin från början till… Ja, tyvärr är det ju inte slut än.
Åke Helgesson skriver historien om den sociala hjälporganisationen Hela Människan – som för övrigt är en av Folkrörelsearkivet drygt 150 medlemmar. Hela Människan som organisation på riksnivå är över 100 år gammal. Organisationen bildades som Riksutskottet för De Kristnas Förbudsrörelse den 16 mars 1920. Anledningen var den förestående folkomröstningen om alkoholförbud som skulle genomföras 1922.
I Gislaved har rörelsen varit verksam i 30 år. Utöver många sociala insatser under åren, till exempel matkassar och julklappar till behövande, etablerades 2005 Hela Människan Second hand. Från allra första början blomstrade verksamheten. Inför öppningsdagen ringlade köerna långa utanför butiken och dagskassan landade på 27 000 kronor. Inte illa. Redan efter ett år hade verksamheten vuxit ur de före detta Ica-jourlokalerna på Sörgården och nödgats flytta till större lokaler. Flera flyttar senare finns nu verksamheten sedan 2015 på Köpmannagatan 6 i Gislaved.
Tack för detta bidrag till Folkrörelsearkivets referensbibliotek!
/ Richard Fransson, arkivarie
Jönköpings läns folkrörelsearkiv
Hakarps Krönika 2021
Tillbakablickarna i 2021 års krönika, den 73:e i ordningen, sträcker sig hela vägen tillbaka till 1910-talet i Lisa Anderssons text om Egnahemsskolan. Det var nämligen då beslut togs om att bygga en skola på Fagerslättsområdet. Skolan i sig stod klar 1921.
Lika långt tillbaka blickar inte Lars-Åke Engblom när han på en handfull sidor (och några fingrar till) summerar vad som hänt i Hakarp under 2020. Med tanke på hur pandemin präglat vårt samhälle senaste året fångar ett citat ur krönikans förord året väl: ”Kavalkaden över 2020 handlar lika mycket om stoppade som genomförda arrangemang.”
Däremellan finns förstås många andra berättelser från olika tider. Någon av skrämmande karaktär utmynnande i ond bråd död; som i fallet med dråpet på Nordskogens loge den 24 maj 1943. Mer fartfyllt och fläktande är Lars-Åke Engbloms minnen av när det på 1950-talet kördes isracing på Huskvarna-ån!
Detta och mer därtill. Allt rikt illustrerat i både färg och svartvitt.
Tack till Hakarps Hembygdsförening för en rykande färsk krönika!
/ Richard Fransson, arkivarie
Jönköpings läns folkrörelsearkiv
Södra Vätterbygdens flora
Botaniska Sällskapets publikation är en synnerligen vacker bok, men den är också mycket trevlig att bläddra och läsa i. Man förstår snabbt att det är ett enormt arbete som ligger bakom det omfångsrika innehållet.
De första 80 sidorna bjuder på texter om landskapet och floran. Intressant och trevlig läsning för den som vill lära känna sina omgivningar bättre.
Andra delen, som kallas för ”Botanikens utforskare och glömda trädgårdar” består av ett antal naturskildringar av olika skribenter. En av dessa är Erik Lindfelt som skrivit en personligt hållen text under rubriken ”Mellan kloakväxt och ögontröst”.
Den tredje och avslutande delen är själva florainventeringen som påbörjades för 55 år sedan – plus en växtförteckning. Stort tack till Botaniska Sällskapet i Jönköping för detta fina tillskott till arkivets referensbibliotek!
Södra Vätterbygdens flora – en lika gedigen som vacker bok.
/ Richard Fransson, arkivarie
Jönköpings läns folkrörelsearkiv
Eksjö Stad – En lång historia i korthet
När Folkrörelsearkivets brevlåda häromdagen vittjades fanns där två exemplar av boken ”Eksjö Stad – En lång historia i korthet”. Boken är utgiven av Laurentii Gille i Eksjö under 2020.
Författarna Christer Ljung, Håkan Detterfelt och Larsåke Paulsson skriver i förordet att ”bokens främsta syfte är att bli läst” och att ”Laurentii Gille har som mål att öka kunskaperna om Eksjö stads historia, dokumentera och levandegöra densamma”. Min bedömning är att de lyckats väldigt väl med detta.
Jag tilltalas verkligen av bokens luftiga upplägg med korta och kärnfulla avsnitt. Varje kapitel har en ämnesrubrik, som en egen liten berättelse, utan att förlora kopplingen till helheten. Det går alldeles utmärkt att öppna boken mitt i och läsa sig bakåt eller framåt i historien. Jag är inte själv från Eksjö, men jag rycks med och jag blir intresserad.
Historiebeskrivningen börjar långt tidigare än när Eksjö som stad fanns på kartan, närmare bestämt vid den senaste istiden för 14 000 år sedan. Det redogörs för de levnadsbetingelser som fanns på platsen där Eksjö ligger idag. Hur har jordens beskaffenhet präglat Eksjös historia? Vilken roll har läget spelat när det kommer till bebyggelse, odling och handel?
Läsaren får en god inblick i den lilla stadens utmaningar och vedermödor genom århundraden: eldsvådor, epidemier, krig och svält, men också en förklaring till hur de storpolitiska strömningarna i riket påverkat staden. Privilegier att bedriva handel och hålla marknader har utfärdats och återkallats om vartannat. Lika enkelt som i en handvändning har den kungliga makten kunnat hjälpa eller stjälpa staden.
Ämnet historia kan ibland kännas oändligt stort och svårt att ta till sig. Var ska man börja? Det är i en sådan här bok man ska börja! I en bok där det stora och komplexa blir begripligt och enkelt att ta till sig genom att knyta det till en plats som de flesta nog kan relatera till – oavsett om man är skolelev, allmänt historieintresserad eller bara vill turista i sin egen hembygd. För mig är denna bok en mycket inspirerande introduktion till vidare lokalhistorisk läsning eller forskning.
Stort tack för boken! Ena exemplaret hamnar i arkivet och det andra i vårt referensbibliotek.
/ Richard Fransson, arkivarie
Jönköpings läns folkrörelsearkiv
Om du är intresserad av att införskaffa denna bok eller andra böcker av Laurentii Gille så kan du göra det här: https://laurentiigille.se/media/books.html
Robert Fur – Folkbildare, förkunnare & far
För en tid sedan tog Folkrörelsearkivet emot personarkivet efter Robert Fur. Han var en av förgrundsgestalterna under 1900-talets första hälft inom kristen utbildning och frikyrklig evangelisation.
Robert Fur föddes 6 september 1877 i Kvarnkulla i Björkö socken i nuvarande Vetlanda kommun. Namnet Fur tog han sig senare i livet. Från början hette han Malm, men Robert tyckte inte att Malm lät bra på småländska. I Kvarnkulla, liksom på många andra ställen i landet, gick en väckelsevåg fram i slutet på 1800-talet. En händelse som tycks ha präglat Robert under hela hans liv var när folk i byn en dag 1898 tog på sig finkläderna och gick man ur huse i väntan på Jesus återkomst. Missionären Fredrik Franssons skrift ”Himlauret” som också utkom 1898 var säkerligen något som bidrog till den intensifierade andligheten detta år.
Efter att ha utbildat sig till folkskollärare och arbetat som detta i flera år blev han så småningom rektor för Jönköpings Kristliga Folkhögskola, en skola han dessutom varit drivande i att grunda. Det är för övrigt samma skola som idag heter Södra Vätterbygdens folkhögskola och som 2019 kunde fira 100 år.
Trots familj och heltidsarbete åkte Robert ofta runt i landet på helgerna och predikade. Någon personlig ersättning för dessa resor ville han inte ha. Blev det tal om pengar så kunde han sträcka sig till att ta emot bidrag till skolan. I arkivet finns flera böcker innehållande färdiga manus och utkast till predikningar.
Få människor har väl bättre passat in på uttrycket ”det livslånga lärandet” som Gunnar Fur. Vid 81 års ålder, 1968, påbörjade han licentiatstudier i Lund, dit han pendlade från Jönköping. Avhandlingens titel var ”Apokalyptisk-religiös litteratur i Sverige under 1800-talet”.
Roberts son, Gunnar Fur, påbörjade en biografi över sin far under rubriken Robert Fur – Folkbildare, förkunnare & far, men avled 2013 innan manuset färdigställts. Roberts dotter Gunlög Fur, professor i historia vid Linnéuniversitetet, tog sig an uppgiften att färdigställa boken som publicerades 2019.
Det är en fantastiskt fin och intressant skildring av en komplex och ibland motsägelsefull man som uppenbarligen hade en enorm drivkraft och en arbetskapacitet utöver det vanliga. Det livslånga lärandet gällde inte bara honom själv. Robert brann för att inspirera andra att skaffa sig kunskap, särskilt barn och ungdomar. Han ville visa på hur viktigt det är med kunskap och tro för den som vill kunna förstå och förändra världen.
Roberts efterlämnade handlingar utgörs av brev, fotografier, artiklar, resedagböcker, räkenskaper, minnen, essäer, pressklipp, manus till predikningar mm. Arkivet fick ganska precis plats i en amerikakoffert – vilket det också legat i under många år innan det nu slutligen hamnat i arkivkartonger på Jönköpings läns folkrörelsearkiv.
Det är svårt att tänka sig bokens tillblivelse i den form den nu fått utan att också ta i beaktande tillgången till det rika personarkiv som Robert lämnat efter sig.
/ Richard Fransson, arkivarie
Jönköpings läns folkrörelsearkiv
Ett Solvarv i Gränna 2021
Ett stort tack till Grenna Hembygdsförening som skänkt ett exemplar av ”Ett solvarv i Gränna 2021” till Folkrörelsearkivet. Boken bjuder på en mängd intressanta artiklar och många fina bilder. Omslagsbilden föreställer Anton Sandberg (jag var husar men tog avsked från regementet 1926) som också står för bokens första artikel ”Historien om Smälls levnadssaga”. Med anledning av demokratins jubileumsår känns det extra angeläget att lyfta fram texten om ”Berta Bergin – kvinnopolitisk pionjär i Gränna” av Elin Frykholm. Berta Bergin var den drivande kraften bakom bildandet av Grännas lokala förening för kvinnans rösträtt. FKPR i Gränna bildades 1907.
/ Richard Fransson, arkivarie
Jönköpings läns folkrörelsearkiv
Hakarps Krönika 2020
Hakarps Krönika för 2020 har inkommit till arkivet. Vi tackar Hakarps hembygdsförening för detta tillskott till arkivets bibliotek. Bland flera intressanta artiklar kan nämnas ”Pandemier, epidemier och andra farsoter i Hakarp – en dyster berättelse” av Lisa Andersson. Lika spännande som (tyvärr) aktuell läsning.
/ Richard Fransson, arkivarie
Ett Solvarv i Gränna 2020
Stort tack till Grenna Hembygdsförening för den fina årsboken! Tiden går snabbt och vi på Folkrölsearkivet kan inte annat än instämma i några av raderna som står i bokens förord ”Tänk att det redan har gått två årtionden sedan vi gick in på 2000-talet.”
Ett Solvarv i Gränna 2020 bjuder på ett stort utbud av artiklar och bilder med en riklig mångfald av ämnen (Se innehållsförteckning nedan). En del texter, t.ex. Vägar i Forntid tar läsaren med på en resa hundratals år tillbaka i tiden, medan andra texter uppehåller sig vid och minns året som gått. Ett alltid lika kul grepp är att se vad tidningarna skrev om för 100 år sedan. Det får vi reda på i Året var 1919 – några axplock från Grenna Nya Tidning.
Än en gång, tack för detta fina tillskott till Folkrörelsearkivets referensbibliotek.
Gudmundsgillets årsbok 2019
Nu är den här! Gudmundsgillets årsbok 2019. Med anledning av att Gudmundsgillet fyller 90 så handlar första artikeln om Jönköping 1929. Därefter berättar Anta Göransson, född 1919, om sina minnen. Sen kommer två kapitel om radiohistoria av Bo E Karlsson och Karin Malmsten. Jönköping låg i framkant vad det gäller radioverksamheten både rent tekniskt och innehållsmässigt och har en central roll i Sveriges tidiga radiohistoria. Avslutande kapitel är skrivet av Magnus Widell och handlar om bilhandeln i Jönköping. 1903 rullade den första bilen in i Jönköping!
