Månadens dokument kommer i fortsättningen publiceras på den nya hemsidan www.arkivjonkopingslan.se
Januari 2023 – Pelé och VM 1958 (Folke Nilssons filmer)
Pelé, av många betraktad som den bästa fotbollsspelaren genom tiderna, gick bort den 29 december 2022. Hans fullständiga namn var Edson Arantes do Nascimento och han föddes den 23 oktober 1940 i Três Corações i Brasilien.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pel%C3%A9
Att tro att det skulle kunna finnas något om Pelé på Jönköpings läns folkrörelsearkiv är kanske långsökt, men det visar sig att det faktiskt finns några filmsnuttar från när Brasilien mötte Sovjetunionen på Ullevi den 15 juni i samband med fotbolls-VM 1958.
Bakom filmkameran satt Folke Nilsson från Jönköping och bredvid honom satt hans son, Jan – som alltså 55 år senare skulle komma att lämna denna film och ett tjugotal andra till Folkrörelsearkivet.
Vid genomgången av de filmer arkivet låtit digitalisera förklarade Jan för mig att anledningen till att VM-filmen har så korta och ryckiga scener beror på att det egentligen inte var tillåtet att filma inne på stadion. Folke hade försökt ”smygfilma” genom att hastigt slänga upp kameran en kort stund för att lika hastigt försöka gömma den igen. Pelé med nummer 10 på ryggen fångades, som ni kan se, med Folkes kamera flera gånger.
Brasilien vann matchen med 2–0. Inget av målen gjordes av Pelé, men han nätade vid sex andra tillfällen i turneringen, som bekant vanns av Brasilien efter final mot Sverige. Pelé är för övrigt den enda fotbollsspelare som vunnit tre VM-guld. Det är bra gjort.
/ Richard Fransson, arkivarie
December 2022 – Byggnadsföreningen Framtiden i Värnamo u.p.a.
På Folkrörelsearkivet finns arkiv efter ett femtiotal olika byggnadsföreningar. En av dessa är Byggnadsföreningen Framtiden i Värnamo u.p.a.
Föreningen bildades 1907 med syfte att uppföra ett Folkets Hus i Värnamo. ”U.p.a.” är för övrigt förkortning för ”Utan personligt ansvar”. Som många andra byggnadsföreningar var detta en andelsförening. De största andelsägarna var Arbetarekommunen, Nykterhetslogen 624 Fram av Verdandi tillsammans med olika fackföreningar – men även privatpersoner kunde bidra genom att köpa andelar i föreningen.
Folkets Hus stod klart redan 1908 och användes som ett sådant till 1926 då det såldes till Filadelfiaförsamlingen. Ny Folkets huslokal blev i stället gamla ordenshuset vid Köpmangatan som tillhört NGTO-logen 357 Värnamo.
1929 sammanslogs Folkets husföreningen med Föreningen Folkets Park u.p.a. i Värnamo. Det nya namnet blev Föreningen Folkets Hus och Park u.p.a. Värnamo.
För den som vill läsa hela historien om hur det kom sig att Värnamos första Folkets Hus blev ett Betelkapell rekommenderas följande länkar:
https://xn--vrnamo-bua.nu/nyheter/del-49-om-varnamo-100-ar-byggnadsforeningen-framtiden-del-1/
https://xn--vrnamo-bua.nu/nyheter/del-50-om-varnamo-100-ar-byggnadsforeningen-framtiden-del-2/
https://xn--vrnamo-bua.nu/nyheter/del-51-om-varnamo-100-ar-byggnadsforeningen-framtiden-del-3/
Här följer några exempel på arkivhandlingar ur Byggnadsföreningen Framtidens arkiv:
/ Richard Fransson, arkivarie
November 2022 – Skiva från Musikhallen, Jönköping
Musikaffären Musikhallen i Jönköping grundades på 1950-talet och under den första tiden hade man även utgivning av skivor, s k stenkakor (78-varvare). De skivor som utgavs var framför allt för privat ändamål, och upplagorna mycket små.
Från Kerstin Skoglund, Jönköping, har vi tagit emot föremål och handlingar efter bussentusiasten Magnus Knutsson, däribland just en sådan inspelning från Musikhallen. Vilka det är som medverkar på skivan är tyvärr okänt. Om du känner igen vilka som medverkar på skivan eller vet låttitlarna så skicka gärna ett mail till Folkrörelsearkivet!
Oktober 2022 – Folkdansgillet Stjärnan Hjältevad
Folkdansgillet Stjärnan bildades 1978 och hade sitt säte i Hjältevad, Eksjö kommun. Inte långt efter föreningens upphörande 1 januari 2022 överlämnades föreningens material till Folkrörelsearkivet. Protokoll, verksamhetsberättelser, stadgar, fotografier med mera finns nu i säkert förvar för den som är nyfiken på Folkdansgillets verksamhet och historia. Längre ner kommer ett axplock av de 173 fotografier som ingår i gillets arkiv och som nyligen digitaliserats.
Större delen av fotografierna saknar tyvärr information. Att koppla år, plats, händelser och personnamn till fotografier långt efter fototillfället är en grannlaga uppgift som ofta kräver många timmars arkivforskning – i de fall det ens låter sig göras. Därför uppmanar Folkrörelsearkivet alltid sina föreningar att koppla information till sina fotografier medans tid är – innan det är försent!
September 2022 – Jönköpings Borgarhem
Vi fortsätter på förra månadens pensionärstema, fast ur ett annat perspektiv och ur ett annat arkiv.
Föreningen Jönköpings Borgarhem bildades den 27 november 1906 på initiativ av Jönköpings köpmannaförening och Jönköpings hantverks- och industriförening. Föreningen var enligt 1928 års historik:
en humanitär, alldeles privat institution med ändamål att här i staden upprätta hem åt ”äldre orkeslösa och i ekonomiskt hänseende mindre lyckligt lottade män och kvinnor samt barn, som en längre tid eller minst 10 år varit boende inom samhället och tillhört hantverks-, industri- och köpmannakåren”.
Ett hem för nämnda målgrupp kom så småningom också att byggas, närmare bestämt på tomt n:r 2 i kvarteret Sländan på Berghemsområdet som skänktes till föreningen av Jönköpings stad 1924. Efter en utlyst tävling antogs arkitekt Öbergs ritningsförslag på hur huset skulle planeras och se ut. Byggmästarna Engdahl och Persson fick, efter att ha lämnat lägsta bud, uppdraget att uppföra byggnaden. 1927 invigdes huset av Oscar Dahlbäck som var borgmästare i Jönköping från 1923 till 1953.
Att det dröjde nästan 20 år innan föreningen kunde inviga sitt första hem är kanske inte så konstigt om man betänker att huset med inhägnad och planteringar kostade runt 70 000 kronor. Enbart medlemsavgifter hade inte på långa vägar varit tillräckligt. 1907 inlämnade föreningen en ansökan till Kunglig Majestät om att få anordna lotteri, men ansökan avslogs. 1910 arrangerades en hantverksmässa med lyckat resultat, vilket renderade föreningen 6000 kronor i behållning. 1913 upprepades initiativet och ytterligare 5000 kronor kunde läggas till föreningens besparingar. Därtill kom en donation på 20 000 kronor från en okänd donator och helt plötsligt såg både ekonomi och framtidsplaner betydligt ljusare ut.
På skylten som gjordes till 50-årsjubileet framgår att föreningen lyckades uppföra ytterligare ett borgarhem. Det andra hemmet låg på Rosenlund och invigdes 1947.
Där väljer jag att avsluta mina efterforskningar, men om DU skulle vilja fördjupa dig ytterligare i Jönköpings Borgarhems historia finns det goda möjligheter att göra det – på Folkrörelsearkivet finns 20 arkivlådor med material från föreningen som spänner mellan åren 1897 och 2010!
/ Richard Fransson, arkivarie
Källor: Jönköpings Borgarhem ID 4114, volym F I:1 Historik (1928), volym K:266 pressklipp (JP 18 november 1931).
Augusti 2022 – Vetlanda PRO
Förr som nu fanns ett behov av att organisera sig för att påverka levnadsvillkoren. Pensionärerna är inget undantag från detta.
PRO:s officiella historia börjar 1942 i Malmö, som var riksorganisationens hemvist fram till 1977 då kansliet flyttade till Stockholm. Dock bör nämnas att pensionärsföreningar funnits längre än så. SPF Seniorerna bildades redan 1939 i Göteborg och sjuk- och pensionskassor har funnits betydligt längre än så. Den första pensionskassan i Sverige var Flottans Pensionskassa. Den inrättades redan 1642.
Utöver alla sociala aktivitet med resor, körer, studiecirklar mm, så är ekonomisk trygghet, vård, omsorg och boendevillkor, matpriser och tandvård några av de frågor som varit i fokus för PRO.
Under 2020 lämnade Vetlanda PRO sitt arkiv till Folkrörelsearkivet. Det rör sig om handlingar som går tillbaka ända till själva bildandet den 17 september 1945. Antalet medlemmar uppgick då till 25 personer och årsavgiften för ett medlemskap låg på 1 kr och 50 öre.
På Folkrörelsearkivet förvaras runt 50 olika pensionärsföreningar från hela länet. Följ länkarna nedan för att läsa mer om PRO och SPF.
https://pro.se/om-oss/pros-historia.html
https://sv.wikipedia.org/wiki/SPF_Seniorerna
Juli 2022 – Lions Club Mullsjö
I början av juni tog arkivet emot material från Lions Club Mullsjö, så vi passar på att lyfta denna klubb som månadens dokument. Utöver protokoll, matriklar, korrespondens mm från mitten av 1950-talet och framåt finns det även ett hundratal diabilder och fotografier i leveransen. Många av bilderna är från jul- och vårmarknader i Mullsjö som Lions ordnat under 1990-tal och tidigt 2000-tal. Urvalet som visas här är gjort med GDPR i åtanke – detta som en förklaring till varför det inte alltid blir de fotografiskt ”bästa” bilderna som publiceras på hemsidan. Men innan den avslutande (lilla) bildkavalkaden, en kort historik över Lions verksamhet:
”Lions Clubs International, ofta benämnd Lions eller Lions Club på svenska, är en ideell internationell välgörenhetsorganisation som bildades i Chicago den 7 juni 1917 av affärsmannen Melvin Jones. 1948 kom lionsrörelsen till Europa och Lions Club Stockholm bildades som den första klubben i Europa. Medlemmarna arbetar ideellt och utan politiskt eller religiöst ställningstagande för människor i nöd och en värld i fred, efter FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Lions internationella motto är ”We Serve” (Vi hjälper), och det svenska mottot är ”För samhällsansvar och livskvalité”. Lions ursprungliga devis var Liberty intelligence our nation’s safety, där initialerna bildade ordet Lions. Utifrån detta antog man ett lejon som symbol. Lions logotyp utgörs av bokstaven L omgiven av två lejonansikten som är höger- res. vänstervända.” – https://sv.wikipedia.org/wiki/Lions_Club
Lions har varit en av Folkrörelsearkivets medlemmar sedan 2008 och material har lämnats från följande klubbar inom Jönköpings län: Nr 114 Lions club Tabergs Bergslag, Lions Club Habo, Lions Club Gränna, Lions Club Bankeryd, Lions Club Jönköping och nu senast, Lions Club Mullsjö.
/ Richard Fransson, arkivarie
Juni 2022 – Gislaveds Husmodersförening
Gislaveds husmodersförening bildades den 12 november 1934 efter ett föredrag av länsförbundets ordförande fru Cecilia Gränsström, Vetlanda. 14 husmödrar anslöt sig denna kväll, men redan vid föreningens första årsmöte kunde 58 medlemmar noteras. 30 av dessa hade dessutom redan hunnit skaffa de typiska husmodersdräkterna och därtill broderat förkläden.
”Husmodersrörelsen växte snabbt från starten, i början av 1930-talet fanns över 100 lokalavdelningar och i mitten av 1940-talet fanns 345 föreningar med cirka 28 000 medlemmar.”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Husmodersr%C3%B6relsen
”Rörelsen hade sin bakgrund i det reformintresse som uppstod bland kvinnor i Europa under 1800-talet i samband med kvinnosaksrörelsens framväxt. Rörelsen svarade mot ett behov bland de hemarbetande kvinnorna att bryta sin isolering, förbättra sina kunskaper och samarbeta kring gemensamma problem.”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Husmodersr%C3%B6relsen
Men åter till den lokala föreningen i Gislaved! Den 18 november 1959 ordnade föreningen jubileumsfest på Godtemplargården i Gislaved för att fira sina första 25 år. Jubilarerna kunde se tillbaka på en livlig verksamhet av slaktkurser, fiskkurser, blomkurser, bäddkurser, mjölkpropaganda – bara för att nämna några. Vid sidan av kursverksamheten ägnade medlemmarna sig även åt insamlingar av olika slag. Genom att anordna jul- och påskmässor, utlottningar av jul- och påskbord, mors-dag-bord och fars-dag-bord samlades pengar in som sedan skänktes till välgörande ändamål, däribland IM (Individuell Människohjälp) och Rädda barnen.
”År 1969 bytte SHR namn till Husmodersförbundet Hem och Samhälle och 1999 till Riksförbundet Hem och Samhälle. Organisationen arbetar i dag med bland annat jämställdhetsfrågor i hem och arbetsliv, konsument- och miljöfrågor, sociala engagemang, utbildning och kultur. År 1992 bildades även en ny utbrytarorganisation inom området, Fristående Husmodersförbundet (FHF), med ökat samhällsanknutet engagemang.” – https://sv.wikipedia.org/wiki/Husmodersr%C3%B6relsen
På Folkrörelsearkivet finns material fram till och med 1998 i arkivet tillhörande Gislaveds Husmodersförening. Ungefär vid denna tid genomförde också rörelsen sitt tredje namnbyte till Hem och Samhälle.
Hem och samhälle, som under många år varit en av Folkrörelsearkivets medlemmar upphörde årsskiftet 2021/22.
Textavsnitten utan källhänvisningar bygger på pressklipp Gislaveds Husmodersförening sammanställt i två album i vilka det även finns fotografier.
/ Richard Fransson, arkivarie
Maj 2022 – Huskvarna Missionsförsamlings Ungdomsförenings Sommarhem, Klippan
I mitten på 1930-talet inköpte Huskvarna Missionsförsamlings Ungdomsförening fastigheten Fagerberg på Egnahemsområdet för ombyggnad till sommarhem. Enligt uppgifter i JP den 4 juni 1938 så hade fastigheten en gång tillhört ”den framlidne soldaten Eng”.
Hur länge Ungdomsföreningen drev sommarhemmet känner jag inte till, men i Klippans arkiv finns dokument som tyder på att det var verksamhet där till åtminstone 1959. Den yngsta handlingen i Klippans arkiv är nämligen en gästbok som sträcker sig fram till 1959.
Höga berg och djupa dalar, en underbar utsikt med skiftande vyer för ögat gör att det är en upplevelse att stå på altanen å sommarhemmet Klippan en afton, då solen sakta dalar i väster.
Ur Smålands Allehanda från 4 juni 1938
Det var vanligt att sommarhemmen öppnade upp för säsongen redan kring Valborg och det är lätt att tro att fotografiet ovan är från ett sådant tillfälle, men så är inte fallet. Fotot är från ett ungdomsting i Huskvarna den 13 augusti 1939. Möjligen är fotot nedan även från detta tillfälle. I ett pressklipp som finns i Klippans arkiv står bland annat följande: ”Största uppmärksamheten tilldrog sig åtminstone från allmänhetens sida det mäktiga tusenhövdade demonstrationståget, som på eftermiddagen drog genom de centrala delarna av staden upp till sommarhemmet Klippan.” Tyvärr framgår det inte vilken tidning som klippts.
/ Richard Fransson, arkivarie
April 2022 – Popfotografier – The Who i Jönköping 1967
Om man hade 10 kronor och var ute i god tid kunde man i maj 1967 få se ett av världens största rockband på Folkets Hus i Jönköping – The Who. De var också ansedda som modsmusikens främsta företrädare. Under 1965-66 hade de en räcka hitlåtar, bl a ”I can´t explain”, ”Anyway, Anyhow, Anywhere”, ”My Generation”, ”Substitute” och ”The Kids are alright”. Särskilt låten ”My Generation” hade blivit lite av signaturmelodi för modsen. The Who bestod av Roger Daltrey (sång), Pete Townshend (gitarr), John Entwhistle (bas) och Keith Moon (trummor). I Jönköping skulle de uppträda torsdagen den 4 maj, som var Kristi Himmelsfärdsdag. Konserten var utsåld, och det kom folk från hela södra Sverige. Förband till The Who var Troublemakers och Hoods (från Jönköping).
Många jönköpingsbor minns än idag konserten och det finns även ett antal fotografier från detta historiska tillfälle. I Folkrörelsearkivet finns bl a tidningsfotografen Putte Merkerts arkiv, skänkt av änkan Gun Merkert efter att han avlidit 2013. Putte Merkert var född 1951 och som tonåring, lika intresserad av musik som av fotografi, hade han med sig sin kamera på flera av de konserter han såg på Rigoletto i Jönköpings Folkets Hus – bl a Manfred Mann, Cream och The Who. Från hans fina och gedigna dokumentation visar vi här två bilder från The Whos konsert. På den vänstra syns sångaren Roger Daltrey, och till höger gitarristen Pete Townshend.
Thomas Larsson från Nässjö var en annan som såg The Who i Jönköping, och som också hade kamera med sig. Så här berättar han om sitt besök på Rigoletto:
Vi tog tåget in från Nässjö, ivriga att se bandet som fått öronen att rycka med låten ”My Generation”. Bandets framträdande skulle ju vara nåt man inte sett tidigare, vilket stämde väl med vad vi fick uppleva! Jag hade påpassligt nog tagit med min tyska småbildskamera av märket Voigtländer, så medan grabbarna i The Who väntade på sin entré passade jag på att vifta med kameran för vakten i dörren. ”Pressfotograf!”, sa jag och han släppte in mej till bandet! Jag fick bråttom att bränna av dom lösa glasblixtar jag hade med mig, en efter en med snabba byten. Alla blixtarna fungerade inte, men jag hade tur som fick till några bra bilder visade det sig senare efter framkallningen.
Thomas Larsson har skänkt ett antal digitala kopior av sina bilder från konserten med The Who i Jönköping.
Inge Fridén, sångare i jönköpingsbandet Ramblers, var också på konserten och minns att det var stark musik och rökigt. Dagen efter var han inne på Hagströms Musik, som låg på Trädgårdsgatan. Då kom en i The Whos team (det bör alltså ha varit Keith Moon) in och köpte plektrum, och nya trumpinnar. Han köpte inte ett par, utan flera stycken – de gick tydligen åt på konserten!
Om du vill läsa mer om The Who:s besök i Jönköping 1967, så finns det en artikel på hemsidan Rockarkivet.nu, och se även boken om Rigoletto!