Bruket av fanor och standar har en lång historia som går tillbaka ända till kejsartidens Rom. Olika härar och andra militära grupperingar använde fanor och standar vid sidan av mer traditionella fälttecken, inte minst för att hjälpa härföraren att hålla sina trupper samlade och urskilja fienden.
Genom den fornnordiska litteraturen vet man även att fanor förekom i olika sammanhang under vikingatiden.
Från 1000-talets slut fram till slutet av 1200-talet utgjorde fanorna naturliga samlingstecken under korstågen. Det är ganska lätt att se att sentida nykterhetsordnar låtit sig inspireras av riddartiden både i fråga om bildspråk och symbolik när de utformat sina fanor och standar.
Användandet av fanor och standar är inte enbart ett historiskt fenomen. Idag kan man se dem användas i en rad olika sammanhang: vid demonstrationer, vid olika idrottsevenemang och vid begravningar och bröllop, för att nämna några tillfällen. På Folkrörelsearkivet förvarar vi drygt 300 fanor och standar.