Väckelserörelsen

”En väckelses främsta kännetecken är att många människor upplever sig ha blivit frälsta som resultat av den kristna förkunnelsen och att väckelsen därigenom indirekt påverkar samhället. Med väckelse avses vanligtvis en specifik expansiv period, ibland lokalt avgränsad, men ofta omfattande hela länder och till och med världsdelar. Väckelse bygger på en rörelse hos allmänheten, till skillnad från införande av kristen tro genom påbud från regenter. Väckelse är en benämning på en period av ökad religiös aktivitet. Väckelsekristendom kan också ses som en inriktning på bibelläsning och fromhet. Den kännetecknas av en betoning på den enskildes omvändelse och vikten för den enskilde att leva ett hängivet kristet liv. Frälsningen ses inte som möjlig utan en personlig och offentligt bekänd tro.” Definitionen av begreppet ”väckelse” är hämtad från följande sida på Internet: Wikipedia, väckelse, nytt fönster

Folkväckelserörelsen i Jönköping

Väckelserörelsen var knappast något som uppstod över en natt. En lång rad händelser och personer föregick själva väckelserörelsen och banade väg för den. Utan dessa hade den kanske aldrig ägt rum.
Den svenska enhetskyrkan började sakta upplösas under 1700-talet i och med att den pietistiska rörelsen som hade sitt ursprung i Tyskland nådde Sverige och ställde krav på att kyrkan skulle reformeras. Man kan säga att pietismen var en reaktion mot att den rådande kyrkan och prästerskapet i alltför hög grad bestämde hur och vad folk skulle tro på, att själva tron blev alltför opersonlig. Den pietistiska rörelsen ville att Guds ord skulle kunna predikas, inte bara i kyrkan, utan även vid mindre sammankomster s.k. konventiklar, och även kunna predikas av andra än prästerskapet.
Kyrkan såg sin makt hotad och 1726 infördes det s.k. konventikelplakatet som förbjöd privata religiösa sammankomster utöver husandakten. Ungefär samtidigt kom husförhören till där man kontrollerade att församlingsborna hade tillräcklig kunskap om kristendomen.
Emelie Petersen, även kallad Mormor på Herrestad levde mellan åren 1780-1859 och genom henne levde pietismen vidare. Under sitt liv försökte hon genomdriva det pietistiska reformprogrammet och hon trotsade konventikelplakatet som gällde ända fram till 1858 genom att ordna missionsböner på Herrestad första måndagen i varje månad. Herrestad ligger i Kärda socken cirka en mil väster om Värnamo.
1840, ungefär samtida med Mormor på Herrestad, fanns en annan företeelse i Jönköpings län. Det var den så kallade predikosjukan eller roparrörelsen. Det handlade om mindre sammankomster där vissa män eller kvinnor predikade doms- och bättringsförkunnelser under ett tranceliknande tillstånd.
I Jönköping fanns det ett antal präster och lekmän under 1830- och 1840-talet som verkade i väckelsens anda. Det var även i Jönköping som en större organisation för väckelseintresset bildades.
Prästmannen P.M. Elmblad spelade en stor roll för väckelserörelsen i Jönköping. Palmblad predikade inte bara på söndagar utan även på fredagar. Detta märkliga beteende lockade många nyfikna åhörare och en liten krets av väckta bildades kring honom. Efter att ha predikat i ungefär ett år höjdes alltför många röster i protest inom församlingen och Elmblad blev omplacerad till annan ort år 1837. Kretsen av väckta han lämnade efter sig var bittra över kyrkans handlande och detta år innebar det första steget i separatistisk riktning i Jönköping. Trots konventikelplakatet fortsatte kretsen att samlas i olika privathem.
1840 hölls ett stort nykterhetsmöte i Jönköping som gav den lilla kretsen förnyad styrka. Missionsintresset och nykterhetsintresset gick vid denna tid ofta hand i hand. Resultatet blev att den olagliga konventikelgruppen ombildades till en missionsförening som dock splittrades efter några år. Behovet av en organisation hade dock inte försvunnit och man ordnade fortfarande privata sammankomster. Ibland upplöstes dessa möten genom ingripanden från präster och polis.
1853 organiserades väckelsen i Jönköping genom att Jönköpings traktatsällskap bildades. Mannen bakom hette Wilhelm Almqvist och han hade kommit till Jönköping som lärare 1847. Almqvist ansåg att det borde finnas fria församlingar där lekmannapredikan skulle få utrymme. Organisationsformen i sig såg han som en garanti för att läran skulle förbli ”ren”. Trots att konventikelplakatet fortfarande gällde hade en organisation uppstått som kunde samla upp och vidareutveckla den andliga livaktigheten som fanns såväl i Jönköpings som angränsade län. Konventikelplakatet upphörde några år senare, närmare bestämt 1858.

Större delen av texten är en grov sammanfattning av häftet Folkväckelsen i Jönköpings län av Göran Åberg, 1978, Jönköpings läns museums serie för småskrifter nr 6.

Ämnesrelaterade arkiv som förvaras på Jönköpings läns Folkrörelsearkiv:

Jönköpings Ansgariiförening, Jönköpings  juniorledareförbund, Jönköpingskretsen                                                                                               511
Jönköpings Ansgariiförenings Ungdom, krets 3 Jönköping                              514
Jönköpings distrikt av SMF/SMU,  Jönköpings Ansgariiförening                     522
Jönköpings distrikt av SMF/SMU, Jönköpings Ansgariiförening,
Stiftelsen Fritidsgårdar                                                                                        835
Frälsningsarmén, Jönköping                                                                               101
Johansson, Viktor (1870-1949), Svenska Alliansmissionens
missionsföreståndare, Jönköping                                                                        506
Jönköpings baptistförsamling                                                                             516
Jönköpings baptistförsamling (Arosénska församlingen)                                 517
Jönköpings evangeliska missionsförening                                                          134
Jönköpings evangeliska söndagsskolförening                                                    135
Jönköpings evangelistförbund                                                                             523
Jönköpings församling av döpta kristna                                                             524
Jönköpings missionsförening                                                                              129
Jönköpings stadsmissionsförening                                                                     534
Jönköpings stadsmissionsförenings evangelister                                              535
Jönköpingskretsens ynglingaförbund                                                                 539
Jönköpingstraktens kristliga kvinnoförbund                                                     540
KFUM Jönköping                                                                                                  558
Riksförbundet för Kristen fostran, Jönköpings lokalavdelning                        645
S:t Johannes metodistförsamling, Jönköping                                                    653
S:t Johannes metodistförsamling, Jönköping, söndagsskolan                         663
S:t Johannes metodistförsamling, Jönköping, ungdomsföreningen               664
Sandblom, Efraim (1860-1909), apotekare, Jönköping                                   666
Svenska Alliansmissionen (SAM), Jönköping                                                   130
Jönköpings baptistförsamling, Sällskapet Enighet och Framgång                 834
KFUM Jönköping, sjuk- och begravningskassan                                             839
Bymarkkretsarna av Jönköpings Stadsmissionsförenings
Västra församling, Jönköping                                                                           4034
Helgelseförbundet, Jönköping                                                                          4418
Betlehemsförsamlingen av Jönköpings stadsmissionsförening                     208