Nykterhetsrörelsen

Nykterhetsrörelsens framväxt i Jönköping

Nykterhetsrörelsen växte fram av den enkla anledningen att en grupp människor ansåg att det söps för mycket och att alkoholen hade en skadlig inverkan på både samhälle, familj och individ.
Potatisen kunde användas till mycket och enligt Tegnér var det mycket tack vare ”potäterna” som dödligheten minskade i Sverige, men man kunde även använda potatisen till att framställa brännvin. Det var praktiskt för bönderna att framställa brännvin. Man slapp åka långt för att sälja potatisen som blev över och brännvin kunde man lagra smidigt. År 1836 framställdes det ca 233 miljoner liter brännvin enbart i Jönköpings län. Den stora produktionen och de relativt låga priserna medförde en ökad konsumtion. 1820 var konsumtionen hela 40 liter per invånare och år. Denna siffra kan jämföras med dagens siffra som är omkring 7 liter per invånare och år. Det var heller inte ovanligt att barn berusade sig på brännvin.
I Jönköping var man tidig med att reagera mot drickandet och det hängde samman med att man hade en relativt hög konsumtion här i förhållande till övriga landet.
De första föreningarna som bildades var så kallade måttlighetsföreningar som inte förespråkade absolut nykterhet utan en, som namnet antyder, måttlig konsumtion.  Utvecklingen gick dock mer och mer mot ett totalt avståndstagande från spriten, en absolutism.
Den första nykterhetsföreningen i landet bildades i Växjö år 1819 och hade egentligen ingen allmän medlemsantagning. 1830 bildades Jönköpings första nykterhetsförening och runt 1840 fanns det nykterhetsföreningar i nästan varje socken. År 1837 bildades det en riksförening för alla dessa föreningar, Svenska Nykterhetssällskapet. 1838 hade Jönköping flest föreningar i landet och det var också här som sällskapets första riksmöten hölls.
Rent konkret kämpade man emot husbehovsbränningen. Antalet taxerade brännvinsapparater var väldigt högt under 1820- 1830-talen. 1936 fanns det 8649 brännvinspannor i länet (som man kände till). 1852 hade antalet sjunkit till 3481 pannor och 1855 antogs lagen som förbjöd husbehovsbränningen. På 1870-talet hade brännvinskonsumtionen per år och person sjunkit till 10-12 liter, vilket visar på nykterhetsrörelsen starka inflytande i samhället. Men nykterhetsfolket tyckte ändå inte att detta var tillräckligt bra och runt1880 växte de så kallade absoluta nykterhetsföreningarna fram i nära samarbete med både statskyrkan och frikyrkorna. Den första grenen av absolutisterna var Hoppets Här. Medlemmarna var oftast medlemmar i någon kyrka. 1881 ombildades Hoppets Här till Jönköpings Absoluta Nykterhetsförening. Hoppets Här utkonkurrerades ganska snart av den stora rörelsen IOGT (Independent Order of Good Templars) som bildades 1851 i USA. Den första svenska logen av IOGT bildades 1880. I och med den internationella spridningen bytte man även namn. Förkortningen var densamma, men utlästes International Order of Good Templars.
Tidigt hade IOGT splittrats i den Hickmanska och den Malinska grenen. Skillnaden var att den Hickmanska grenen inte beviljade färgade medlemskap. 1887 sammanslogs grenarna.
En annan förening som hade ännu starkare band med den religiösa befolkningen var Sveriges Blåbandförening. Även denna rörelse hade sitt ursprung i USA. 1882 bildades en förening i Jönköping som kallades sig Blåbandsarmén som kan ses som en föregångare till den egentliga Blåbandsrörelsen. Det ska nämnas att det fanns många förgreningar av de större nykterhetsrörelserna som inte nämns i denna text.
Nykterhetsrörelsen var tidigt ute med bildnings- och studieverksamhet, vilket haft stor betydelse för Sveriges demokratiska utveckling. Många politiker och fackföreningsmänniskor på alla nivåer har skolats inom denna studieverksamhet, vilket har resulterat i att nykterhetsfolket till stor del påverkat vår svenska nykterhetspolitik.
1909 genomförde nykterhetsrörelsen en egen förbudsomröstning som handlade om ett totalförbud av alkohol. 55,6% röstade för ett förbud. Förbudsvänligast i landet var Jönköpings län med 82,6% ja-röster. Efter förbudsframgångarna i både USA och Norge begärde nykterhetsfolket i Sverige en officiell förbudsomröstning, vilket också ägde rum 27 augusti 1922. Det blev en hård kamp. Förbudsvännerna led nederlag med 49,1% av rösterna i riket. I Jönköping var dock hela 81,5% för ett förbud.

Texten om Nykterhetsrörelsens framväxt i Jönköping är en grov sammanfattning av häftet ”Nykterhetsrörelsen i Jönköpings län” av Börje Hjort och Per Ericsson. Jönköping läns museums serie för småskrifter nr.5, 1978.

Ett urval av ämnesanknutna arkiv som förvaras på Jönköpings läns folkrörelsearkiv:

Huskvarna absoluta nykterhetsförbund                         (ID: 1756)
IOGT. Gradtempel 3 Herman Hall                                   (ID: 1765)
IOGT. Gradtemplel 3 Fiducia                                           (ID: 1767)
IOGT. Logen 1519 Dunkehalla                                          (ID: 1778)
IOGT. Logen 21 Strid                                                        (ID: 1781)
IOGT. Logen 55 Vänskapen                                              (ID: 1821)
IOGT. Logen 78 Per Brahe                                                (ID: 1823)
IOGT-NTO. Logen 172 Garibaldi                                      (ID: 1865)
IOGT-NTO. Logen 24 Hoppet                                          (ID: 1869)
IOGT-NTO. Logen 36 Heimdal, Jönköping                     (ID: 1875)
NGTO. Logen 25 Frid, Jönköping                                     (ID: 1927)
NGTO. Logen 34 Balder                                                    (ID: 1928)
NTO. Logen 140 Juno                                                        (ID: 1980)
IOGT-NTO. Logen 437 Vätterns Ros, Jönköping             (ID: 1990)
NGTO/NTO. Logen 50 Krusenstolpe, Jönköping              (ID: 1992)
NTO. Logen 84 August Blanche, Jönköping                     (ID: 1993)
(De organiserade) Nykterhetssällskapens i
Jönköping begravningskassa                                            (ID: 2162)
Godtemplarordens sångkör, Jönköping                           (ID: 4283)
Jönköpings Blåbandskrets                                                (ID: 2206)
Vita Bandet Jönköping                                                       (ID:2102)
Jönköpings läns Blåbandsförbund                                    (ID: 1902)
Jönköpings läns Förbudskommitté                                   (ID: 1908)